Myten Adolf Hitler skapades av Hitler själv, och det redan i hans egen, notoriskt opålitliga, oftast grovt lögnaktiga självbiografi "Min kamp".
Mycket har forskningen kunnat vederlägga. Kring vissa perioder, särskilt om Hitler under första världskriget, har dock till och med en världsauktoritet Ian Kershaw tvingats tassa tyst och försiktigt. Eftersom forskning har tvingats att förlita sig på en enda källa: "Min kamp".
Det är just det hål som brittiska historikern Thomas Weber vill täppa till i boken "Hitlers första krig - Adolf Hitler, soldaterna vid Regiment List och första världskriget".
Det är en fascinerande bok, långt intressantare än det mesta i den smått bisarra Hitlergenren. Weber har framförallt gjort sin egen grundforskning i bayerska krigsarkiv. Han har kartlagt hela Hitlers regemente under första världskriget, läst rapporter, dagböcker, andra soldaters och officerares korrespondens.
Sammantaget tecknar Weber en bred och nyanserad bild av regementet, och, delvis indirekt, ett trovärdigt porträtt av Hitler som nästan i allt punkterar Hitlers uppblåsta idolsjälvporträtt.
Så befann sig Hitler under större delen av kriget på relativt säkert avstånd från skyttegravarna. Weber leder i bevis att Hitlers två tilldelade järnkors snarare gavs till en svassande underlydande än till en hjältemodig frontsoldat.
Weber bevisar att Hitlers storvulna prat om att första världskriget skapade honom är rent nys. Hitler radikaliserades efter kriget. Efter revolutionen i Tyskland och under det efterföljande politiska kaoset.
Frågan kvarstår dock: hur kunde en menig och i alla andras ögon menlös soldat - som inte blev befordrad under fyra års krig - förvandlas till en av 1900-talets värsta diktatorer?
Och hur kunde så många människor tro på och slaviskt följa Hitler?