Det börjar bra och förlaget har också valt ut den intressantaste delen att citera. Som lovar något. Som bär på antydningens demaskeringsförmåga. En kvinna står och iakttar en annan genom sin kamera. En Leica hon fått för att sluta med det där pianospelandet.
Fotografen som representant för den moderne voyeuren har sysselsatt många, inte minst filmskapare (Antonioni, Hitchcock), och är ett tacksamt alter ego för att smyga runt i kulisserna och liksom tjuvkika, låna, eller rentav missbruka, använda.
"Ut ur skuggan" är trots det perspektivet ett ganska ovanligt debutantprojekt. Tiden är initialt runt 1925 och letar sig sedan framåt med fint fångade tidsdetaljer som annalkande börskrascher, Amerikafararen Kungsholm, Ivan Kreuger. Trots detta är det svårt att få riktig pejl på varför Kolterjahn har valt att förlägga denna sedelärande utvecklingsroman med överklasskvinnan Agnes i centrum till just då.
Som bäst lyckas Kolterjahn bygga upp ett visst känslotryck i den polygama erotiska förvecklingshistorien med många hastigt nedtecknade deltagare, könsmässig ambivalens, snabbt uppblossande passioner med lika abrupta avsked i två replikskiften. Och det är där jag får vissa problem: dialogerna skrivna med Alice Lyttkens romantiska vibrato beter sig totalt anakronistiskt åt mot resten av Kolterjahns uppenbart tunga vilja att skildra frihet, rentav rebelliskhet, kontra samhällets konventioner.
För att lyckas skapa tidspastisch i dag krävs nog att ge blanka sjutton i just densamma eller en oerhört väl utvecklad stilistiskt förmåga. Jessica Kolterjahn har krängt på sig en kostym som gjort henne lite för bakbunden till litterär återanvändning snarare än att försöka hitta en helt egen röst.
Maria Tellander