Mattias Gardell:
Tortyrens återkomst
Leopard Förlag
Dressera honom som en hund: Gå! Sitt! Morra! Tryck en porrtidning i hans ansikte och kräv detaljerade redogörelser för innehållet. Ställ absurda frågor och straffa felaktiga svar med slag. Stick upp en batong i hans anus. Skendränk honom. Skräm honom från vettet med elstötar.
De "innovativa förhörstekniker" USA praktiserar i behandlingen av "illegala kombattanter" för knappast tankarna till myndighetsutövning, snarare då till en pubertal pennalists dröm om absolut makt över ett värnlöst mobbingoffer. Så utförs de också på platser utanför lagen, i sådana stormögon i terrorkrigets virvel som Guantánamo och Abu Ghraib.
Skandalen att liberala rättstater i vår tid öppet ignorerar grundläggande mänskliga rättigheter står i centrum för religionshistorikern Mattias Gardells uppmärksamhet i "Tortyrens återkomst", en i högsta grad angelägen bok som förenar saklighet och empiriska belägg med ett intresse för teoretiska förklaringsmodeller.
I en exposé över tortyrens historia pekar Gardell ut de stora linjerna och frammanar förträngda moment i västvärldens kollektiva minne. Smärtsamma förhör har ofta använts mot samhällets lågstatusgrupper - slavar, kättare, koloniala undersåtar - och vid misstankar om majestätsbrott.
När bruket väl etablerats har det haft en tendens att expandera till nya grupper och brottskategorier.
Den moderna tortyrens ideologiska och juridiska förutsättningar, populärkulturella speglingar och avskyvärda praktik behandlas omsorgsfullt av Gardell, som inte nöjt sig med sekundärkällor utan själv grävt i de amerikanska arkiven. Fram träder bilden av en skrupelfri republikansk regim som med öppna ögon kränker såväl konstitutionen som folkrätten.
För att förklara tortyrens återkomst tar Gardell hjälp av tänkare som Foucault och Agamben.
Övergreppens funktion är inte i första hand att framtvinga information - som bekant är tortyr ett klent redskap för den som söker sanningen - utan att etablera och legitimera makt. När bilderna av de orangeklädda männen med handklovar och kedjade ben kablas ut över världen disciplineras också vi som befinner oss utanför taggtrådsstängslet till lydnad.
Den rättslösa zonen utgör på så vis en förtätad sinnebild av en ny världsordning - en ordning som mer än något annat liknar ett globalt undantagstillstånd.