Tornedalen har sin egen, för oss längre söderut ofta okända 1900-talshistoria, präglad av närheten till Finland och Sovjet/Ryssland. En resa bakåt till 30-talet gör Katrine Hedstrand i Tove Alsterdals "I tystnaden begravd".
Katrine, som är journalist i Londonmen fått sparken från Sveriges Radio, har kallats hem till Stockholmsförorten men befinner sig snart uppe i den norrbottniska midvinterkylan.Det har uppdagats att hennes nu dementa mamma Ingrid ärvt ett hus i Kivikangas, byn hon kommer ifrån, och att det finns en intresserad köpare.
Ur sin egen släkthistoria
Tove Alsterdal debuterade 2009 med kriminalromanen "Kvinnorna på stranden" och fick beröm både för sin spänningsskapande förmåga och för sitt engagemang i en brännande samtidsfråga: människohandel. "I tystnaden begravd" är en släktkrönika med dramatiska inslag eller en historisk roman med en skickligt spunnen thrillerintrig. Därtill ytterligt välskriven - inte underligt att jag finner likheter med hennes författarkollega Åsa Larsson.
Men Tove Alsterdal har förvisso sin speciella egenart, och det är en del av sin egen släkthistoria hon ger fiktiv form. Innan alla osannolika men sannolikgjorda samband blottlagts har mycket hänt. Enstöringen Lapp-Erik, en gång stor skidåkare,hittas ihjälslagen;inblickar ges i dagens ryska maffia, en vittförgrenad organiserad brottslighet; släktförhållanden klarläggsgenom berättelser om Katrines röda mormor Siri och hennes hemliga kärlek Gunnar.Katrine följer i hans spår till Ryssland, till Sankt Petersburg och till ett änkehem vid tsarernas park i Pusjkin.
Dröm och tragedi
Spännande så det förslår, grundat på omfattande research och späckat med verklighetsdetaljer från både förflutet och färskaste nu. Viktigast är ändå den röda tråden, grundberättelsen om det tidiga 30-talets norrbottniska utvandrare. För männen i Malmfälten - tornedalingarna och kommunister som flytt från fascismhotet i Finland -- stavades Amerikadrömmen Sovjetstaten.Där arbetade man för sig själv "och inte för någon kapitalistisk utsugare", där var kvinnor och män jämlika, där lovade Stalins femårsplan välstånd och industrialism.
Som alla drömmar var den dömd att krossas. I de brutalamisslyckandenas och tragediernas spår blev återvändarnas lott skam, tystnad och glömska. Genom flera generationer.
Allt detta gör Tove Alsterdals bok till en stark och viktig roman.