Sveriges generalkonsul i Instanbul Ingmar Karlsson, pläderar i "Europa och turken" för att Turkiet måste med i EU.
Han riktar stark kritik mot EU, som bara låtsas förhandla om Turkiets EU-medlemskap. Han citerar EU-kommissionären Bolkestein som 2004 sade att om Turkiet får förhandla om medlemskap hade segern mot turkarna utanför Wien 1683 varit förgäves.
Europa och Turkiet har en lång historia ihop. Under det osmanska riket, styrdes en stor del av Europa från Konstantinopel. I modern tid var Turkiet en av grundarna av OEEC 1948 och blev medlem av Europarådet 1949. 1959 ansökte Turkiet om associerat medlemskap i EEC.
2001 antog det turkiska parlamentet en lag som skulle möta EU:s krav på demokratisering och i valet 2002 vann det EU-positiva AKP en jordskredsseger.
Religionen spelar stor roll i Karlssons argumentation för turkiskt EU-medlemskap. Han betonar att Turkiet flera gånger orienterat sig mot väst och inte mot det muslimska Mellanöstern. Skulle EU avvisa Turkiet, fruktar han att Turkiet islamiseras och radikaliseras.
Ett nej från EU till Turkiet av religiösa skäl skulle skicka en signal till drygt 15 miljoner muslimer i Europa att de är andra klassens européer. Karlsson skriver att vi kan: "snabbare än vi anar få se en gettoislam utvecklas i Europa i stället för en modern tolerant europeisk islam".
Karlssons positiva framställning av Turkiet balanserar den gängse mediebilden. Oftast framställs Turkiet som ett problem i Europas sydöstra hörn, snarare än den möjlighet som Karlsson ser i ett land som han finner i stark ekonomisk utveckling, modernisering och demokratisering.
Boken innehåller en detaljerad turkisk historia, som också tar upp folkmordet på armenierna, kurdernas situation och den glödheta Cypernfrågan. Tyvärr skymmer detaljrikedomen bitvis helheten.
Åke Svidén