David Andersson:
Timmarna vid fönstret, en essä om Arthur Koestler
Atlantis
Hans båda självbiografiska böcker hör till den väsentliga litteraturen om 1900-talets första hälft. Efter hans död 1983 har det skrivits föga om honom. Hans (sena) författarskap har också nedvärderats, bland annat med hänvisning till dess inriktning på naturvetenskap.
I "Timmarna vid fönstret" möter två teser, den ena att det tidiga, politiskt inriktade författarskapet inte har förlorat i aktualitet, den andra att det finns ett samband mellan det tidigare och det senare författarskapet.
Redan 1940 ( svensk översättning 1941) kom Koestlers mest kända roman, "Natt klockan tolv på dagen". Dess betydelse som analys av sidor av det totalitära systemets mekanismer är oomtvistad. Tyvärr har mycket litet hänt sedan dess som minskat vikten av att hålla sig underrättad om totalitarismens anatomi. Koestlers skarpsynta dissektion har inte mist sin aktualitet.
Vad gäller den andra grundtanken hos David Andersson räcker det att hänvisa till den viktiga essäsamlingen "Yogin och kommissarien".
De tankar som Koestler där låter kommissarien representera, att allt beteende kan reduceras till fysiska lagar och att ändamålet helgar medlen, är idéer som Koestler senare skulle komma att skarpt kritisera i sitt naturvetenskapligt inriktade författarskap.
Per Olov Backman