Senaste språkspalterna resonerade kring det dialektala uttrycket på linke håll – vilket betyder att man befinner sig på visst avstånd från någonting. En tanke som flera läsare förde fram var att det hänger ihop med tyskans links, vänster. Oavsett hur det förhåller sig med den saken kan man konstatera att vänster är ett ord med särskild laddning i många sammanhang.
I just tyskan byttes det forngermanska ordet winster ut mot link under medeltiden. Link betyder från början lam.
Ordet vänster är besläktat med vän, och har en ursprunglig betydelse av den gynnsammare sidan. Men det är i själva verket en förskönande omskrivning, ett slags besvärjelse där det förmodat dåliga gavs ett vackert namn.
I andra fall indikerar språket en syn på vad som är den bästa sidan, då samma ord betyder både höger och rätt, som i engelskan till exempel.
Många uttryck visar att vänster har betraktats som den dåliga sidan. Att göra någonting med vänster hand är att göra det snabbt och slarvigt. Det kan hänga samman med äktenskap i äldre tider då mannen var av högre samhällsklass än kvinnan. För dem gällde särskilda lagar för bland annat arv och vid vigseln räckte mannen kvinnan den vänstra handen. Därmed visades att hon inte hade de rättigheter som annars tillkom hustrun. Detta kallades ibland äktenskap till vänster.
Härifrån kommer uttryck som vänsterprassel och att vänstra.
Ett annat exempel på hur vänster har uppfattats är ordet vänstervriden, som tidigare betydde avsigkommen eller onormal. Den politiska betydelsen har tillkommit senare.