Det står utom tvivel att William Shakespeare (1564-1616) är en historiskt existerande person. Men hur var det med hans litterära ådra?
När Martin Tegen i en fyllig volym nu tolkar samtliga 154 sonetter samt versberättelserna "Venus och Adonis" och "Lucretias våldtäkt" ansluter han i efterordet åtminstone hypotetiskt till den allt populärare teorin att sonetternas verklige upphovsman var den 17:e greven av Oxford, Edward de Vere.
Denne skall år 1574 ha fått en illegitim son (Henry Wriothesley) med självaste drottning Elizabeth. Och så ger sig Tegen, utifrån denna teori, i det inte sällan noggrant redovisade tolkningsarbetet ut på jakt efter hemliga budskap som skall förklara att sonetterna är riktade till denne son och, ibland, den drottning som bröt löftet och aldrig erkände sonen som kronprins.
Oavsett sanningshalten är det fascinerande och rätt flyfotad läsning.
JAN KARLSSON