Vibeke Bolinder (1939-2009) var prästdotter från Sandviken.
Efter ett yrkesliv som journalist bl a på Sveriges Radio och SVT skrev hon dokumentärromanen "Åren innan"; en historia som dels är berättelsen om hennes föräldrars liv och kärlek, dels berättelsen om hennes egen uppväxt, som från tidiga tonår kom att präglas av hennes mors, Ingeborgs, accelererande svåra sjukdom.
Alzheimers var en nästan okänd sjukdom på 1950-talet. Familjen får omsider en diagnos, ett namn, men knappast något mera. Inför deras ögon bryts Ingeborg ner och förvandlas från deras vackra glada mamma till en främling, ett hjälplöst skal. Just den nedbrytningsprocessen, sedd genom yngsta dotterns ögon, gestaltar Vibeke Bolinder starkt och alldeles levande. Barnets oförstående inför det som sker, rädslan och vreden: jag vill ha tillbaka min mamma. Och vilsenheten och flyktmekanismerna hos tonåringen som tvingas bli vuxen i förtid.
Boken blir också ett slags ackumulerad sorgeprocess, likaväl som ett försök att med en vuxens perspektiv försöka förstå vad som var obegripligt i barndomen.
Det finns en djup smärta hos dottern Vibeke inför Ingeborgs gåtfullhet, i sjukdomen, men också långt före den. Ändå faller hon inte för frestelsen att i efterhand gissa och lägga tillrätta, utan låter det vara så; Ingeborgs innersta väsen förblir dolt, för dottern såväl som för läsaren. Det är en sällsynt respekt.
"Åren innan" är en roman med mycket tidskänsla, skuggor, dagrar, dofter, i sällan skildrade borgerliga miljöer från första delen av 1900-talet. Till tidskänslan bidrar autentiska brev och läkarjournaler. I fonden växer det moderna Sverige fram: fackföreningsrörelsen, den kvinnliga rösträtten.
Boken rymmer en del formmässiga irritationsmoment, som t ex inbäddandet av berättande text i repliker, en del omotiverade upprepningar, och ett inkonsekvent blandande av "de" och "dom". Helhetsintrycket blir ändå det av en levande uppväxtskildring i skuggan av en ohejdbar sjukdom, i ett Sverige som fanns här alldeles nyss.
Fotnot. Vibeke Bolinder avled i september 2009, några månader innan hennes debutroman kom ut.