Ram- berättelsen gestaltar den socialt omöjlige, men intellektuellt överpresterande, J Edgar Hoovers arbete med att skapa det moderna FBI. Det är ett spännande politiskt rävspel där krimgåtor, terroristbekämpning och gängkrig går hand i hand genom maktens korridorer.
Speglar 1900-talets USA
Clint Eastwood målar med breda penseldrag och lyckas göra FBI:s historia till en spegel av det amerikanska 1900-talet. Hoover kämpar för att rädda sitt land undan "det bolsjevikiska hotet", maffian och brottslingar som angriper den heliga amerikanska familjen. FBI-chefen för ett tvåfrontskrig. Lika viktigt som korståget mot kriminalitet är den ständigt pågående kampen mot de politiker som vill begränsa hans rörelsefrihet. I en nyckelscen konstaterar byrådirektören att den som vill skydda sitt land ibland måste tänja på reglerna.
Tar inte ställning
Hoovers självsvåldiga inställning till polisiär maktutövning blir en direkt kommentar till det nutida USA:s hårt kritiserade anti-terrorlagstiftning. Den som har makt vill ha mer makt. Vad specialpolisen gjorde då, det gör den också i dag, även om kostymerna satt bättre på 50-talet.
Under skjortbröstet utspelar sig ett annat drama. I offentligheten är FBI-chefen en benhård hjälte som personligen griper USA:s största skurkar; privat en till hälften fungerande person som vägrar att släppa greppet om mammas kjolar och aldrig helt accepterar sin kärlek till arbetskamraten Clyde Tolson. Låter det som mycket att ta in?
Det är mycket att ta in, men med skenbar enkelhet serverar han en insikt som vi i dagens övervakningssamhälle gärna glömmer bort: allt polisarbete är politik.
Här bränner "J Edgar" till på riktigt, men Eastwood fegar ur i det avgörande ögonblicket. Filmen lyfter en av de viktigaste politiska frågorna sedan terrorns 11 september. Men den tar inte ställning. (TT Spektra)