Här en antologi som genast borde beställas i klassuppsättningar av Sveriges alla gymnasieskolor: "Lyckliga slut - sjutton berättelser om vardagsvåldet". Inte för att sluten alltid är så lyckliga, det kan de ibland helt enkelt inte vara mot bakgrund av brutna kroppsdelar och våldtäkter och människors sargade självförtroenden, men för att antologin har en sådan spännvidd i uttryck - från den akademiska analysen till den tecknade serien - och innehåll: våldet mot kvinnor är verbalt, fysiskt, sexualiserat. Terror och attacker.
Män är ansvariga för det. Skyldiga. Okända män, tillfälliga bekantskaper, kända män: pappan, pojkvännen, maken, kompisen som verkade så snäll.
När debattörer i andra sammanhang viftar med etnicitet och kultur brukar jag svara dem kallt - klass. Men här duger varken den första, andra eller tredje förklaringen. Här riktas allt mot könet i bokstavlig och bildlig mening. Oavsett ursprung, religion eller inkomst är våldet mot kvinnor manligt.
Denna antologi, med kända och okända medverkande, ställer trots titeln inget till rätta och förändrar inget i sak. Men den avtäcker och vittnar och tvingar oss alla att se, både sanningen i vitögat och alla komplikationerna. Heder åt Susanna Alakoski som lyckats sammanställa den.
JAN KARLSSON