Översättning: Helena Monti
Albert Bonniers förlag
"
Moderns svek" är Simona Vincis andra roman. Liksom debutromanen, "Ombarnen vet man ingenting", är den en gastkramande undersökning avoskuldens möte med ondskan, och den befäster hennes ställning som en avItaliens mest spännande unga författare.
Tolv år gammal placeras Pietro på internat. Kalla sovsalar, strängdisciplin, översitteri. Känslan av övergivenhet är enorm, längtan hemsvår. Han saknar sin älskade mamma och sin själsfrände Irina, hon somutan att han vet om det också är hans halvsyster. Andra världskrigethar precis brutit ut, och när internatet så småningom övertas avtyskarna får pojken återvända hem. Men då har Irina dött under oklaraomständigheter, och pappans plats i mammas säng intas av en tysknazist. Och snart hittas tjänsteflickan Nina, hon som just invigtPietro i sexualitetens hemligheter, hängd och skändad i skogen. NärPietro till sist hittar Irinas gömda dagbok och får läsa sanningen omsin mor ställs hela hans tillvaro på ända.
Här skiftar romanen perspektiv. Del två berättar mammans historia:en enkel flickas möte med makten och begäret, en ung själs väg motkorruption och moraliskt förfall. Ett liv av hemligheter, lögner -- ochdöd.
Att boken måste sluta i mörker står klart redan tidigt, ändå kan maninte sluta läsa. Berättelsen är drabbande som ett grekiskt ödesdrama,gripande, vacker och otäck. Simona Vinci påminner oss om hur en endaond handling fortplantar sig som ringar på vattnet, långt framåt itiden. Något hopp erbjuder "Moderns svek" inte, däremot en likaangelägen som oförglömlig läsupplevelse.