Vinterljus: Vi som mötas några korta stunder

Förra året kändes det som om Vinterljus hade passerat sin topp. Men i år är öppningen av slottsträdgården och sagovärlden där en höjdare.

Foto: Tord Olsson

Kultur och Nöje2010-11-20 11:53
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Efter Bokens dag i måndags har jag och Winston, labradoren, ägnat novemberkvällarna åt Vinterljus i Linköping.

Det här med att spralla till mörka städer med ljus- och ljudinstallationer görs på allt fler håll och i Linköping sedan 2005.

Så konceptet är inte längre nytt och fräscht, har det kanske spelat ut sin roll? Förra året kände jag en klar mättnadskänsla när sorgliga tygbitar låg och skräpade längs järnvägsavenyn där installationen "Eld och vatten" föll i trasor.

Men i år har Vinterljus fått nytt liv! Lite pliktmedvetet och håglöst, det ska erkännas, tog jag vovven, reflexhalsbandet och gav mig ut. Men jag blev så glatt överraskad när jag klev in genom valvet i den annars stängda slottsträdgården att jag började skratta högt.

Det är verkligen bra och på tiden att trädgården öppnas mer en enda dag för allmänheten. Heder åt nya landshövdingen Elisabeth Nilsson som sa ja till Linköpings kommuns förfrågan.

Det är en härlig känsla att smyga runt i halvmörker och se sig omkring på de sagoliknande ljusinstallationerna. Längs gångarna löper provisoriska, vita kedjor, allt för att vi inte ska trampa sönder blommor och gräs. Det har ju tidigare varit argumentet för att inte öppna grindarna. Vi får se nu om det inte kommer att gå hur bra som helst. Och att trädgården kan öppnas mer och mer efter detta.

Själv la jag märke till hur jag omedvetet sträckte upp mig då jag klev in i en allé av belysta buskar och plötsligt omslöts av Bachs Brandenburgkonset från osynliga högtalare. Mäktigt.

Och det är fortfarande fantastiskt mysigt att ta kartan och vandra runt hela slingan på 5 kilometer, även om installationerna i år är mer utspridda och det kanske passar bättre att satsa på ett par kvällars promenad.

Vi ser folk överallt, svarta figurer som nickar vänligt, pratar, tittar och mötas några korta stunder på livets stormomflutna näs (som Heidenstam skriver).

Inte illa.

*

Gunnar Bergström kommer till Linköping

Fortfarande inget besked från Forum för levande historia om den stängda Pol Pot-utställningen på länsmuseet. Museet vill inget hellre än att "måla över" Hedvig Ekerwald (som JO-anmälde) och öppna igen. Men Forumet vrider sig.

Än mer absurt blir det då huvudpersonen Gunnar Bergström kommer till museet och håller föredrag på tisdag kväll (18.30 i Wallenbergssalen). Mycket bra att museet står på sig och inte ställer in hans föredrag.

Nu väntar vi bara på att Forum för levande historia ska förstå att "Middag med Pol Pot" bör visas i modifierad form medan forumet tänker över sin framtid.

ÅSA CHRISTOFFERSSON

Öppettider

Observera att slottsträdgården inte är öppen fredags- och lördagskvällar. Öppettiderna är söndag till torsdag kl 16-20 till 30 december.

I Åsas mejlbox:

Rätt att förlöjliga dem: Förstår inte varför utställningen med Pol Pot-kramarna måste stoppas. Vi som är till åren reagerade på den tiden över bland andra Birgitta Dahls oreserverade stöd. Det som är gjort får man stå för och i bästa fall lära sig av sina misstag. Men att just detta skulle vara integritetskränkande är märkligt. De förtjänar ju att förlöjligas. Hur snälla har de varit mot andra som inte hållit med dem?

LOLA BJÖRKQUIST, före detta riksdagsledamot för FP, Linköping.