Efter ett par år i Europa (senast med "Vicky Cristina Barcelona") återvänder Woody Allen till New York där han gör sin vanliga grej. För "Whatever works" är Woody Allen ända ut i fingerspetsarna.
I huvudrollen ser vi som vanligt en gammal cynisk bitter man som, tack och lov, åtminstone inte spelas av Allen själv. Rollen görs i stället av Larry David ("Simma lugnt, Larry!") som är i komisk toppform. Han är elak, bitter och alldeles underbart rolig. Sarkasmerna levereras utan uppehåll och träffar helt rätt.
Efter ett självmordsförsök som bara gjorde honom halt på ena benet flyttar han till en sjaskig lägenhet och finner på ålderns höst enbart nöje i gamla svartvita filmer. Men så träffar han en ung, men ack så korkad, tjej (Rachel Evan Wood) som rymt hemifrån och blir förtjust i vad hon tycker är ett stort intellekt.
Det är precis så gubbsjukt som det låter och filmen dras även med ett tidvis högtravande manus som kunde vara taget ur en dålig 40-talsfilm. Känslorna är uppskruvade på ett sätt som inte känns trovärdigt. Samtidigt är skämten härligt vassa och förvaltas väl av Larry David samt Patricia Clarkson och Ed Begley Jr, som spelar den unga rymlingens oroade föräldrar. Så man får absolut en underhållande stund i biografen.