I en alternativ nutid är julen inte uppfunnen och där går 11-åriga Stella omkring och tycker att allt är hopplöst. Pappa har fullt upp med att snickra på framtidsraketen statsministern har beställt, och Stella får bo på sura farmors gamla museum (stängt eftersom statsministern hatar allt gammalt). Där går hon och fingrar på det gamla och önskar att hon kunde få bli del av en härlig stenålderskärnfamilj där alla vill vara tillsammans hela tiden. Gissa om hennes önskan går i uppfyllelse...?
En snabb bakgrund: "Barna Hedenhös" är en inte så jätterolig serie barnböcker gjorda av mångsysslaren Bertil Almqvist mellan 1948 och 1971, och med för den tiden typisk syn på ursprungsbefolkningar, djurhållning och kvinnor.
Årets julkalender har lånat karaktärernas namn och utseenden, men det är allt. Här är djuren borta, kvinnorna kan prata och några "rödingar" syns inte till över huvud taget. I alla fall inte i de första sju avsnitten, som är dem SVT har släppt för förhandsvisning.
Upplägget är väldigt tacksamt, med en stenåldersfamilj som trillar ner i en för dem fullständigt främmande framtid. Med namn som Fredde Granberg (Ben), Sissela Benn (Knota), Per Andersson (Stellas pappa) och Björn Gustafsson (statsministerns son Junior) i rollistan tror man inte att man skulle behöva önska mer buskis och överspel, men i vissa stunder gör jag faktiskt det. Det hade gått att ta ut svängarna ännu mer.
Men det är ändå väldigt roligt. Både jag och mina två tittarkompisar skrattar ofta, mest åt Sten, Flisa och Junior.
Årets julkalender är som vanligt mer inriktad på de större barnen. En treåring lär bomma mycket av humorn och de fiffiga passningarna till den ännu inte existerande julen. För skolbarnen ser det ut att bli en riktig höjdarkalender.
– Jättebra. Roligt, spännande och lite läskigt i början. Det var väldigt roligt när Flisa fick äta godis för första gången, säger 11-åriga Myra.
– Väldigt jättebra skådespelare. Sten är roligast, särskilt när han gick på toa. Det enda dåliga var att statsministern inte var snäll, säger 8-åriga Lova.
Båda är överens om att förra årets julkalender, "Mysteriet på Greveholm", slår årets när det gäller spänning, men att "Barna Hedenhös" är roligare.
Jag håller med, och gläds särskilt åt fina skådespelarinsatser. De lite äldre, mer klassiskt skolade skådespelarna – Lotta Tejle och Sten Ljunggren – är som väntat klippor att luta sig mot. Framför allt imponeras jag av barnen, som får ordentligt spelrum och verkligen ser till att utnyttja det.
Det ska nog bli kulafton i år igen. Eller ljusafton. Eller...