Grunden till utställningarna ”Broderier från 50- & 60-talen” är den samling med mönster som museet förfogar över sedan tidigt 70-tal. De överlämnades i samband med att Hemslöjden i Östergötland organiserades om. Bevarade i ”kapslar” av syrafri kartong finns arbeten från de formgivare som på ett eller annat sätt var knutna till Hemslöjden under de två decennierna. 132 originalverk visas nu i Dahlgrensalen på museet.
– Det är några av tidens främsta textilkonstnärer som gjort mönstren. Elsa Agélii, till exempel, grundade senare Täcklebo Broderiakademi. Vi har försökt få kontakt med alla för att få veta mer om den här tiden och deras arbete, säger Anna Lindqvist, avdelningschef för museets samlingar och konservering.
Även allmänheten har hjälpt till att lyfta fram broderitraditionen från mitten av det förra seklet. Efter ett upprop så har ungefär 60 olika föremål kommit in. I ett angränsande rum visas kuddar, dukar, äggvärmare, väskor med mera. Här finns broderi strikt efter förlaga, men också annat som är friare och mer konstnärligt.
– Den här är ju helt sönderälskad, säger Ragnvi Andersson, projektledare för utställningen, och plockar fram en kudde med det geometriska mönstret ”Fåglar i bur”. Broderiet är blankslitet efter många års användning. En och annan har säkert slumrat till mot den här.
Ann-Sofie Svansbo, textilslöjdskonsulent, och Anna Lindqvist har även skrivit den bok som ackompanjerar utställningen. Där presenteras konstnärerna och deras mönster, men den är också en introduktion till själva hantverket. Här finns beskrivningar, råd och tips på hur man kan använda gamla mönster på nya sätt, till exempel för att smycka mobilfodral, kassar eller armband. De här moderna föremålen, och ett antal originalbroderier, visas i Hemslöjdens galleri.
– Förr dekorerade man mest dukar och kuddar, små kuddar fanns ju i vartenda hörn, men jag har försökt hitta användningsområden som känns nutida, säger Ann-Sofie Svansbo.
Generellt var 50- och 60-talen en period då mönstren utvecklades från 40-talets mjuka, organiska mönster och milda färger, till ett enklare, mer geometriskt och färgstarkare formspråk. På Hemslöjden såldes färdiga broderisatser med allt som behövdes för den som själv ville handarbeta.
– Mönstren förenklades vartefter tiden gick. Man använde sig av ett fåtal basstygn för att de skulle vara lätta att sy för många. De var som en slags fostran in i en ny tid, med en helt ny estetik, säger Ragnvi Andersson.
De senaste årens retrotrend har gjort att intresset för dåtidens svenska formgivning har ökat, liksom suget efter att koppla av med ett klassiskt hantverk.
– Det finns ett ökat intresse för broderi, och det tror jag hänger ihop med att vi har ett behov av att sitta ner, ta det lugnt och reflektera. Allting annat i samhället går så fort nu, och vi behöver någonting långsamt för att hitta balans, säger Ragnvi Andersson.