Att sÀlja sin konst pÄ sociala medier och lÄta galleriet bli en öppen mötesplats? Om det och mycket annat pratar konstnÀrerna Linda Pettersson och Elin Palmgren, just nu aktuella med en utstÀllning tillsammans med tjugo andra konstnÀrer.
Linda Pettersson hade precis startat Galleri P pÄ Elsa BrÀndströms gata men ville gÀrna hitta nÄgon likasinnad att dela sin verksamhet med.
â Vi följde varandra pĂ„ Instagram, snackade lite och gillade varandras konst, sĂ€ger Linda.
â Ja, vi behövde bolla idĂ©er och tankar med varandra. Konstbranschen Ă€r lite âstĂ€ngdâ pĂ„ sĂ„ vis. Man pratar sĂ€llan om det praktiska som prissĂ€ttning, leveranser och sĂ„dant, inflikar Elin.
Inte minst Ă€r konstvĂ€rlden utformad pĂ„ ett sĂ€tt som noga skiktar sina utövare i tvĂ„ fack â utbildade och autodidakta. Men förvĂ„nansvĂ€rt mĂ„nga av vĂ„ra framstĂ„ende konstnĂ€rer genom tiderna Ă€r faktiskt sjĂ€lvlĂ€rda. Att kunna försörja sig helt pĂ„ den egna konsten Ă€r fĂ„ förunnat. Det gĂ€ller för alla, Ă€ven dem som genomgĂ„tt konstskolor. VĂ€gen dit gĂ„r via ordinarie jobb och att hinna mĂ„la pĂ„ deltid.
Har ni nÄgra rÄd att ge unga personer med konstnÀrsdrömmar?
â Det behöver inte vara en nackdel att sakna konstutbildning. TvĂ€rtom ibland, sĂ€ger Linda.
â Ja, man kan ha ett hĂ€ftigt uttryck Ă€ndĂ„. Ibland tycker jag man kan se att de som har utbildning utvecklas Ă„t samma hĂ„ll och det finns en rĂ€dsla för att pröva nĂ„got nytt. Det hĂ€r fria hĂ€mmas lite, förklarar Elin.
â TyvĂ€rr stĂ€ngs man ute för man saknar papper pĂ„ utbildning. HĂ€r missar man mĂ„nga duktiga konstnĂ€rer. Det Ă€r trĂ„kigt, enas de bĂ„da om.
Entreprenörskap och ett rejĂ€lt âdrivâ har de gemensamt. Efter bara nĂ„gra mĂ„nader var samarbetet i gĂ„ng. MĂ„let Ă€r ett öppet galleri som ocksĂ„ kan bli en ateljĂ© att arbeta och hĂ„lla kurser i.
â Vi vill att Galleri P ska bli en plats att trĂ€ffas pĂ„. Inte svĂ„rare Ă€n sĂ„, förklarar Linda och slĂ„r ut med armarna i en sjĂ€lvklar gest.
BÄde Elin och Linda sÀljer pÄ den svenska och internationella marknaden. Linda började mÄla för tvÄ Är sedan, av en slump.
â Jag ville ha en viss sorts tavla pĂ„ en plats hemma, men hittade ingen och tĂ€nkte att jag fĂ„r vĂ€l mĂ„la den sjĂ€lv. Plötsligt visste jag vad jag ville göra i livet.
Först kom tankarna pĂ„ en egen studio, men snart förverkligades drömmen om ett galleri. FörsĂ€ljningen sker fortfarande till stor del pĂ„ Instagram. Det har hon gemensamt med Elin som helt enkelt upptĂ€cktes pĂ„ Instagram av prestigefyllda brittiska Vogue, Vanity Fair och House & Garden. HĂ€r kan man lĂ€sa om Elin Palmgrens âskira och himmelsliknande mĂ„lningar som ger ett lugnt och stilla uttryck i alla hem. â
â Jag kombinerar konstnĂ€rskapet med min passion för skandinavisk inredning. Mina verk anvĂ€nds av inredningsarkitekter i tidningar och liknande.
Idag blir det mest abstrakt mÄleri med strÀvan efter lugn och harmoni, men Elin startade med blyertsteckningar dÀr hon blandar fotorealism med surrealistiska inslag och detaljer.
Under helgens vernissage pĂ„ Galleri P samsas nu Elin och Linda med tjugo andra konstnĂ€rer. Nathalie Tsikritea och Marie Refvensköld Ă€r pĂ„ plats med nĂ„gra akvareller. Nathalies âLight up your dayâ, en Ă€lg med belysning i kronan har humoristiska undertoner men bakom detaljrikedomen skymtar allvar. Motiven Ă€r ofta utrotningshotade djur som manar till eftertanke om livets skörhet.
Marie arbetar som psykoterapeut till vardags och kopplar av med sitt mÄleri, ofta med intryck frÄn trakten runt Skedevi.
David Forslunds âBerördâ och âInreâ handlar om Ă„terblickar och kĂ€nslor av möten med olika mĂ€nniskor som nalkas honom i minnen och drömmar. I unga Ă„r gick han pĂ„ konstskola pĂ„ Tasmanien i Australien.
TranĂ„sbon Maria Axelsson följde Elin pĂ„ Instagram. Idag stĂ€ller hon ut âRyggtavlaâ, ett digitalt verk som ritats pĂ„ iPad med penna.
â Tidigare jobbade jag i blyerts och kol, men nĂ€r jag började pendla till jobbet övergick jag till digitalt.
Vad Àr konst? En medveten tanke bakom verket, annars Àr det bara dekoration? Inte alltid. Ett unikt uttryck till skillnad frÄn hantverkets flerfaldigande? Inte bara. FrÄgan Àr omöjlig att besvara. Törs vi enas om att tolkningen av ett verk föds i betraktarens öga? Nej, inte ens det.
â Min tavla heter âBlueberryâ. Jag skulle mĂ„la ett vattenfall men det sĂ„g mer ut som krossade blĂ„bĂ€r, sĂ„ det fick bli sĂ„â, avslutar Miramarie Stenberg, 8 Ă„r och dagens yngsta utstĂ€llare.