Mannen hade enligt båda domstolarna teckningar som kunde tolkas som erotiska och därmed också som barnporr.
Debatten har gått het och många ifrågasätter om teckningar kan likställas med barnpornografi. Den grundlagsskyddade tryck- friheten ställs mot den relativt nya lag som förbjuder all hantering av barnporr. Nu verkar detta spilla över till tv- och datorspelen.
Spelutgivaren Bergsala och Nintendo of Europe stoppar fightingspelet "Dead or Alive: Dimensions" till bärbara konsolen Nintendo 3DS.
Anledningen är att en person gjort en polisanmälan mot spelet då det innehåller tre 17-åriga karaktärer och där de uppträder synnerligen lättklätt. En fotografifunktion gör också att man skulle kunna tolka materialet som erotiskt, vilket i så fall betyder att det kan betecknas som barnporr.
Att spelet i sig inte släpps är inget att gråta blod över. "Dead or Alive"-serien vimlar just av lättklädda kvinnor och ja... hela upplägget med fotografering känns rätt unket oavsett ålder.
Till spelsajten Eurogamer säger Nintendo of Europe att man "har av olika anledningar bestämt sig för att inte släppa det spelet i Sverige. Vi beklagar att detta drabbar de svenska fansen av "Dead or Alive". Som tur är detta en extremt ovanlig händelse". Spelet är alltså inte rättsligt prövat men bara hotet om en polisutredning gör att distributören drar öronen åt sig. Som konsument skulle du åtalas utan att ens behöva ha som uppsåt att titta på barnporr. I teorin skulle ett innehav av ett fällt spel räcka. Att skylla på okunskap om lagen hjälper inte.
Och där i ligger det bekymmersamma.
Barnporr är äckligt, vidrigt och förnedrande. Riktiga barn som utsätts för tvivelaktiga handlingar eller rena våldsövergrepp ska få hjälp av lagen.
Men vad är erotik och vad är rätten att uttrycka sig? Det är digitala, fiktiva och helt uppdiktade karaktärer vi pratar om.
Vad händer om spelutvecklarna ändrar siffran 17 till 18 i den biografi som finns i spelet? Förmodligen skulle det då vara helt "okej" (återigen, om det är den typen av nöje du vill utsätta dig för) vilket också visar på det bisarra i att bedöma någonting påhittat. Ett barn som utsätts för ett övergrepp är alltid ett barn. En digital karaktär är bara ettor och nollor.
Det leder till större bekymmer. För vad väntar runt hörnet? När någonting som är påhittat men nedpräntat kan dömas får det tankarna att fara åt just... tankar. Och dit tror jag inte det är någon som vill komma.