Han har varit aktiv som konstnär sedan 80-talet och har alltid varit trogen sina mönster som motiv.
– Förr sa folk: "Den där Olle, han gör bara samma sak hela tiden". Men nu har folk istället börjat säga: "Han är konsekvent". Håller man på tillräckligt länge så!
Hans mönster är noggrant uträknade och storleken på verket är anpassat efter den storleken som mönstret behöver vara.
– Det lilla mönstret i den där bygger på tre och fyra. Så det blir tolv. Då saknas en femma, så då repeteras det mönstret fem gånger. Det blir tre gånger fyra gånger fem, det blir sextio rutor. Jag skulle behöva papper och penna för att veta precis hur jag gör, säger Olle Borg när han visar en av tavlorna.
Har du hittat det du saknade från matematiken i konsten?– Nej, men det är lika bra. Det är själva sökandet efter mening som är spännande.
Hur tror du att en person som inte har något matematiskt i sig alls upplever dina tavlor?– Du behöver inte förstå det här på en matematisk nivå alls. Alla ser att det är ett mönster, det räcker. En del fastnar i att leta efter vad som upprepar sig och sådär. Det jag blir gladast över är att folk sällan frågar mig vad tavlan föreställer, utan vad den betyder.
Utställningen som bär namnet "Veronica var är du?", vilket syftar till frågan om den äkta sanna bilden, visas på Passagen fram till 7 mars.