De båda pjäserna "Lazaros" och "Slutförvar" går under det gemensamma namnet "Källarmänniskor". Tidigare under vintern har de spelats i köpcentret Mirum galleria i Norrköping. I Linköping kommer pjäserna istället ges på en lite lugnare plats – i konsthallen passagen.
– Det kommer att vara en lyx att inte behöva höra "Last christmas" i högtalarna om och om igen, säger Erik Wallsten.
Wallsten, som tidigare arbetat för Corren, har själv skrivit "Lazaros" och varit med och skrivit "Slutförvar". I den sistnämnda har han fått god hjälp av Fjodor Dostojevskij och Albert Camus vars "Anteckningar från ett källarhål" och "Främlingen" har sammanfogats med en nyskriven monolog av Wallsten. Temat för de båda pjäserna är ett tillbakadragande från samhället, isolering och att falla djupare och djupare ner i mörkret. I "Lazaros" får publiken möta en ung man som har slutat att gå till skolan och isolerat sig i källaren med sin dator.
– Lazaros orkar inte med pressen, livet, samhället och skolan. Under 2000-talet har antalet så kallade hemmasittare med datorn som enda sällskap vuxit kraftigt. Det följs ofta av självhat, depression och aggressioner mot dem som vill hjälpa och ju längre tid som går desto hopplösare blir deras situation, säger Erik Wallsten men lägger till att det också finns ett ljus och hopp i berättelsen.
"Lazaros" ska även spelas för ungdomar i årskurs åtta och nio och i Norrköping spelades den för specialinbjudna hemmasittande ungdomar.
– Den togs emot väldigt bra. Vi vill inte bara underhålla utan vi vill få till en diskussion också, säger regissören Olov Rasch.
I "Slutförvar" presenteras tre medelålders män som ser tillbaka på varsitt misslyckat liv. De varken vill eller har förmågan att acceptera ett eget ansvar för det mörker av cynism, elakhet och likgiltighet de har hamnat i.
– Dostojevskij ägnade hela sitt författarskap till att skriva om människor som kan göra sig själv och andra illa, hur man kan hamna i mörkret, eller källaren, säger Olov Rasch.
Erik Wallsten kommer att spela en av de tre männen – en näthatande pappa.
– Det finns många ensamma arga män där ute och i min yrkesroll som journalist stötte jag på många av dem. Om livet hade tagit andra vändningar så hade jag själv kanske kunnat vara en av dem.