Gamla t-tröjor har fått nytt liv i Evelina Bjurbergs runda sittdynor.
– De görs i en särskild flätteknik, säger Kristin Winander, länshemslöjdskonsulent och ansvarig för utbildningen.
Sedan Linköpings universitet lade ner kandidatprogrammet Slöjd, hantverk och formgivning har det inte funnits någon eftergymnasial utbildning i textila tekniker i länet förutom de som bedrivs av folkhögskolorna. Detta ville Hemslöjden i Östergötland ändra på och ansökte om att få starta en ettårig hantverksutbildning i slöjd, form och hållbarhet.
Myndigheten för yrkeshögskolan gav grönt ljus och hösten 2023 startade det första läsåret.
– Det här ligger i tiden och utbildning behövs, både för att textil hantverkskompetens kommer att bli ännu mer eftertraktad framöver och för att allt fler vill lära sig mer om att återanvända och ge nytt liv åt gamla kläder och tyger. Det känns otroligt, ofattbart och roligt att vi kunde komma igång så snabbt, säger Kristin Winander, som ansvarar för utbildningens innehåll och upplägg.
– Lägg på växterna, till exempel gurkmeja, lök och ringblomma. Skrynkla ihop till en boll och knyt snöre runt, ångbada i 20 minuter, ta bort snörena – klart! Så gör man, enkelt förklarat, ett tyg med vackra mönster, säger Evelina Bjurberg.
Kristin ser att intresset för att bli hållbar i vardagen sprids neråt i åldrarna. Samhället digitaliseras, det är svårt att stoppa, men samtidigt är slowtech en av årets trender. Den vinande hastigheten på till exempel TikTok tycks kräva en lugnare motpol. Många inspireras av hantverk via sociala medier och ser tjusningen med att sy om en kjol eller virka en väska.
– Men i hantverk behöver man mötas, motiveras och lära sig av varandra och utbildningen blir en annan slags social plattform, säger Evelina Bjurberg.
- Varje tråd måste sitta rätt för att mönstret i väven ska bli som planerat, förklarar Evelina Bjurberg.
I väntan på att bli till konstverk.
Evelina är en av studenterna som tog examen i den första årskullen för snart ett år sedan.
– Jag har alltid hållit på med kreativa uttryckssätt. Spelat teater, målat och skrivit dikter, men aldrig hittat helt rätt. Men när jag gick en helgkurs i broderi här på hemslöjden för ett par år sedan så föll allt på plats. Jag kände att textilt hantverk är vad jag vill syssla med.
Evelina har ett socialt arbete i sin yrkesvardag och planerade att förkovra sig inom textil längre fram, när barnen blivit större.
– Men så fick jag se den här utbildningen och att den skulle hållas i hemslöjdens lokaler, bara tio minuter hemifrån. Då kunde jag inte hålla mig! Jag tog tjänstledig ett år och det har jag inte ångrat.
Kursens tolv platser fylldes snabbt och Kristin Winander rekryterade lärare till alla olika ämnen.
– Det finns inga krav på att studenterna ska ha förkunskaper men de flesta har någon teknik som de kan riktigt bra. Det innebar en utmaning att anställa lärare eftersom de måste kunna undervisa både studenter som är jätteduktiga och de som är rena nybörjare.
Att förbereda varpen inför ett projekt i vävstolen är matte på hög nivå.
Vävning i stor vävstol är en av teknikerna som ingår i utbildningen på Hemslöjden i Östergötland. Varje tråd i varpen måste sitta rätt för att mönstren i väven ska bli som planerat, säger Evelina Bjurberg.
Utbildningen är på heltid under ett läsår och består av 1 600 lektionstimmar varav hälften är lärarledda. I hantverksämnena ingår bland annat broderi, klädsömnad, vävning och att lappa och laga. Därtill läser studenterna till exempel cirkulär design, färg och form, presentations- och utställningsteknik, entreprenörskap, hälsa och textilhistoria.
– Och hållbarhetsperspektivet är insprängt i alla ämnen, säger Kristin Winander. Även den inre hållbarheten är viktig, vi måste ju hålla både som människor och som slöjdare.
För Evelina är det mångsidigheten med textilier som lockar. Att kunna skapa allt från konst till praktiska vardagssaker som egensydda byxor eller stickade tröjor.
Hon visar en rund, mjuk stolsdyna som hon skapat. Den är gjord i en speciell flätteknik av gamla t-tröjor som nu återuppstått i ett helt nytt användningsområde.
– Vi har lärt oss mycket om upcycling och hållbarhet, säger hon. Vi fick till exempel hämta tyger som blivit över hos Stadsmissionen och även om det är lätt att nörda ner sig i ull och lin som är mest miljövänligt, så är det bra att veta vad man ska göra när man plötsligt har en klänning av polyester i handen. Det är kanske inte ett tyg jag skulle välja som nytt, men det är viktigt att vi tar hand om den polyester som redan finns.
Kristin Winander får stå modell för Evelina Bjurbergs kjol – som egentligen är en tröja. Genom att stoppa in ärmarna, så att de blir till fickor, får tröjan ett helt nytt användningsområde.
Nu närmar sig tiden för sista ansökningsdatum till utbildningen som startar i augusti.
– Bara gör det! säger Evelina. Man lär sig så mycket på så många olika plan.
– Det är något som händer med en själv när man får sammanhängande tid och kan fokusera helhjärtat på hantverket. Man får tid att reflektera, inte bara över textilarbetet utan över hela livet. Jag har hittat min kreativa process och när jag sätter händerna i tyg eller garn numera ser jag både möjligheter och begränsningar. Jag har kunskap och trygghet och känner mod inför att ge mig in i branschen. Det är häftigt!