"Fallen" kvinna upprättad

En fallen kvinna. Så hette det långt in i våra dagar. Så heter det än i sekterna.

Men hon vi ska berätta om här är nu återupprättad.

Om torparedottern Josephina Maria Erikson skrev jag en uppmärksammad artikel den 16 februari i ÖC: ”Vem ligger i min grav?” Bara 17 år blev Maria som piga på godset Hönsäter vid Vänern med barn med unge baron Axel. Diskret skickades hon iväg för att inte störa det grevliga systemet. Hon födde en dotter, Tonny Josefina. Tonny blev aldrig ”erkänd” av fadern och förblev alltså ”faderlös”. Men Mor Maria satte in fadersnamnet i dopattesten: Tonny Axelina. Bara så man vet. Ifall arv skulle uppstå.

Intet arv avhörs. Maria drar sig fram i Göteborg. Hon hyr ut rum, bl a till en försigkommen gosse från hembygden, Karl Johan Westman. Så blir det barn igen, nu för unga dotter Tonny. Westman är en rejäl karl. Han gifter sig med flickan. De flyttar med barn och svärmor till Linköping. Karl Johan blir en hedrad postmästare i staden.

Men – det finns ett ”men”. Av skäl som inte låter sig utredas längre blir Maria Erikson aldrig erkänd i familjen. Hon lever anonymt, kallas ”Moster” och i prästboken ”Mamsell”. Dotter Tonnys och svärson Karl Johans begravningsannons 1885 benämner henne slutgiltigt ”Vår kära slägting”. Hon stoppas ner på Allmän gravplats, den s k Linjen där namnlösa gravar radades upp.

Nu kunde Mor Maria ha försvunnit också ur historien, som så många andra ”fallna” kvinnor. När jag fick överta gravrätt till Westmanska graven på Linköpings Norra Kyrkogård fanns i Gravregistret ingen Maria. Jag gör inga frågor, jag känner ju inte till hennes existens.

Så faller ett brev ur släktmappen med dödsannonsen. Där står att Maria Erikson ligger i fjärde fältet på släktgraven. ”Ingen sten finnes, men en gräsklädd gravkulle markerar platsen” står det.

Nu gräver jag fram hela historien, med hjälp av Landsarkivet och gamla släktpapper. Och allt stämmer. Mor Maria har flyttats till släktens grav så snart den upprättats! Vid svärson Karl Johans död 1899.

Jag blir naturligtvis tvärarg. Skäms över tiderna och släkten. Skulle denna kvinna alltså gömmas också under jord för en passion som ägt rum i ungdomens vår 1858! Minnet av henne utplånas? Aldrig i livet.

En expedition räcker. Damerna på Griftegårdsförvaltningen på Fridtunagatan avläser nämligen detta kvinnoöde direkt och konkret. Handläggaren skriver: Josephina Maria Erikson är nu införd i gravboken på gravplats Norra kv 08 nr 0471. Mor Maria återförs till historien och får därmed sin upprättelse.

Slutet trots allt gott. Nu ska vi se till att också namnet kommer upp vid graven.