– Trasmattan ligger i folksjälen. De flesta människor har något förhållande till en trasmatta, säger Monica Hallén.
Hon är konsthantverkare, föreläsare, författare och före detta lärare med en stor passion för trasmattor. Men så har det inte alltid varit.
– I början tyckte jag inte att trasmattor var något kul. Sen när jag började väva på olika textilutbildningar på 70-talet så tyckte jag inte att de mattorna som var moderna då var särskilt snygga. Istället började jag intressera mig för äldre mattor och upptäckte trasmattan, säger Monica Hallén och tar fram en boll av trasor från ett par gamla pyjamasbyxor.
Att göra trasmattor har länge varit en konst som levt i skymundan – mattorna tillverkades hemma och förblev hemma utan att få någon större uppskattning utifrån. Monica Hallén vill göra ändring på detta och förutom att hon gör egna mattor så har hon även släppt fyra böcker i ämnet. Utställningen på Hemslöjden består av nya mattor från den senaste boken.
Tillsammans med Östergötlands museum uppmärksammar Hemslöjden 2018 som folkkonstens år och har planerat in fler utställningar med samtida folkkonst. Som folkkonst betraktad är trasmattan relativt ung, bara 150 år gammal. Den dök upp i samband med industrialismen då tygerna blev bättre och människor fick en högre levnadsstandard. Innan dess var mattor överhuvudtaget ovanliga i hemmen hos vanligt folk.
Många av de textilutbildningarna som Monica Hallén gick på under 70-talet finns inte kvar längre och allt färre kan hantverket bakom mattorna.
Är trasmattans framtid hotad?– Nej, det tror jag inte. De ligger så varmt om hjärtat hos folk, säger Monica Hallén.