Den åtta personer starka ensemblen sitter och läser igenom manuset i ett varmt och rätt syrefattigt rum i Skådebanans lokaler vid Trädgårdsföreningen, en bjärt kontrast, kan man tänka, mot den pampiga paradvåning där handlingen utspelar sig. Där regerar fabrikör Fallman och hans fru Asta, spelade av Lasse Olofsson och Regina Lund. Fabrikören vill gifta bort sin dotter med den nördige, men ekonomsikt sinnade, Sixten, spelad av Niclas Angerborn. Men fabrikörens fru vill hellre att dottern ska få något saftigare, en casanova. Något hon själv gått miste om. Låt förvecklingarna börja.
Det här är första gången Regina Lund samarbetar med Niclas Angerborn och Lasse Olofsson i Teaterexpresen.
– Det passade så bra i mitt schema. Jag längtade efter att göra komedi, och jag älskar att träffa nya kollegor att jobba med, säger hon.
Pjäsen utspelar sig i slutet av 1920-talet, en tid med nyvunnen rösträtt och större frihet för kvinnor. Med jazzen kom också de första tendenserna till en ungdomskultur.
– Några av karaktärerna är kvar i det gamla, medan andra anammar det nya och där blir det ju krångel, säger Niclas Angerborn.
Regina Lund har en varierad bakgrund med både musikal, film, teater, musik och poesi på sin meritlista.
– Det finns ingen annan konstform som man måste försvara lika mycket som komedi. Ingen ifrågasätter om man ska göra en seriös roll, men komedi får av någon anledning inte riktigt vara med i finrummet, säger hon.
Ändå är både hon, Olofsson och Angerborn ense om att det behövs skärpa för att locka fram skratt.
– Man måste göra sin roll på allvar, annars blir det bara flåshurtigt. Och så är tajmingen väldigt viktig. Det är som med jazz – det måste svänga, säger Niclas Angerborn.