Bakom en häpnadsväckande anspråkslös liten dörr på Roxengatan i Tornby finns Linköpings största centrum för lokal musik. Tre våningar med långa korridorer, där det dunkas baskaggar, hamras elgitarrsträngar och spräcks mikrofoner sju kvällar i veckan.
När Corren hälsar på en torsdageftermiddag är det dock tyst i korriderna. Det är lite för tidigt på dagen för att ruljangsen ska vara i full gång, men musikansvarige Daniel Skoglund är på plats och visar gärna runt.
– Här är loungen. Här kan de hänga innan, under och efter verksamheten. Vi vill ha en samlingsplats så att man inte bara träffar sina egna bandmedlemmar. Det kan bli lite synergieffekter. Att man ordnar spelningar och sånt, säger han.
När klassiska replokals-klustret Bullerbyn i Tannefors fick ny hyresvärd stod Sensus inför två val: att stanna med flerdubblad hyra eller att flytta. När fastighetsbolaget Klövern visade intresse och erbjöd Linkopias gamla lokaler i Tornby var det inte så mycket att tveka på.
– Det är enkelt att bygga replokaler med de här långa korridorerna. Det finns enorm utvecklingspotential också, säger Daniel Skoglund.
Första våningsplanet med 15 replokaler stod klart i oktober 2013. Ett drygt halvår senare var entréplanet, med lounge, kontor, två utrustade replokaler, studio och övernattningsrum färdigt. I december 2014 var nästa våning färdig, med ytterligare 15 replokaler.
– Framför allt är det nytt och fräscht. Bullerbyn startade 83–84 nånting, och det las inte en krona på underhåll under alla år. Vi hoppas att vi ska kunna hålla efter, säger Daniel Skoglund.
En bit längre bort i korridoren finns ”hotellet”. Ett litet rum med några våningssängar, just nu belamrade med halvuppackade väskor och pastaförpackningar. Ganymeden servar hela regionen och bandet Kickin Laces från Västervik sover över för att kunna spela in album i Ganymedens studio.
I studion sitter Kickin Laces tillsammans med Sensus studioansvarige Linus Lundgren, som sköter mixerbordet. Denna gång bor de på Ganymeden i fyra dagar för att spela in trummor till sitt kommande 13-spårsalbum. Linus drar i gång ett klicktrack och trummisen Mathias Johansson går loss med stockarna.
– Fan vad mycket finare cymbalerna blev när jag fick upp dämp i taket, konstaterar Linus Lundgren och Daniel Skoglund nickar instämmande.
De har investerat mycket i studion efter flytten.
– Vi satsade på att ha en bra regional studio. Tidigare har vi haft en halvtaskig på varje ort, säger Daniel Skoglund.
Åtta av de nya replokalerna står fortfarande tomma, så det finns utrymme för ännu mer musik i huset. Antalet band per lokal är olika.
– När hela huset är uthyrt siktar vi nog på att ha ett hundratal band, dj:s och artister här, säger Daniel Skoglund.
Huvudkonkurrenten är förstås Skylten, även om konkurrent är fel ord eftersom de riktar sig till olika målgrupper. Skyltens uttalade målgrupp är 15-25-åringar, medan Sensus främst huserar äldre musiker. Den högre hyresnivån gör att det automatiskt blir äldre som söker sig till Ganymeden.
Den hemlighetsfullt neutrala utsidan på musikhuset Ganymeden är kanske en del i säkerhetstänkandet. Efter flytten har Sensus prioriterat en höjd säkerhetsnivå, med kameror, larm och ”taggar” i stället för nycklar.
Alla uppdateringar och lyx är förstås inte gratis. De repande banden har fått finna sig i höjda hyror efter flytten.
– I Tannefors hade vi väldigt billig hyra, och det hade blivit ännu dyrare att vara kvar, säger Daniel Skoglund.
De flesta är nöjda, tycker han. Och i hans ögon är Ganymeden inte alls färdigt. De har option på fler lokaler i huset, och Praktiska gymnasiet som finns i samma ingång har bara tillfälligt bygglov.
– Vi har hur många idéer som helst. Vi har en vision om ett stort kulturhus. Vi har körer, dans och teater i verksamheten också och det är svårt med lokaler.
Men ni har ingen scen?
– Det är ett aktivt val vi gjort, i och med att vi inte ligger centralt. Det är svårt att locka folk hit.