"Sprudlande, flödande, rinnande, randig" – namnet på Sofie Johanssons utställning i Slöjdgalleriet ger en bra beskrivning av vad det handlar om. Mönstren på hennes tyger ger mig känslan av att komma nära naturens små, kanske mikroskopiska, beståndsdelar. Ett av hennes mönster breder ut sig som ett myller av luddiga yngel, uppställda i snörräta rader.
– Jag inspireras mycket av naturen. Och när jag fotograferar så har jag märkt att jag ofta fångar rörelser och upprepningar som finns i den, säger Sofie Johansson och visar bilder av vågor, blad och andra former.
Med utgångspunkt från fotografierna arbetar hon fram mönster, i det här fallet först med ren tusch och vatten som hon sprejat över, och under, färgen. Efter det plockas mönstret in i datorn där hon provar sig fram för att få fram rapporten, alltså den minsta delen i mönstret som sedan upprepas för att få det att växa.
– Att måla går snabbt. Det som tar mycket tid är arbetet i datorn, där jag provar mig fram, skriver ut, sätter ihop, kanske klipper bort vissa delar, säger hon.
Att bestämma sig för hur mönstret ska kunna användas är också en process som tar tid, menar hon. Förutom rena tyger visar Sofia Johansson mönstrade kuddar och vykort.
– Det är en balansgång mellan vad jag vill göra, trender och vad jag tror efterfrågas. Det här är ju tyg som ska användas. Samtidigt vill jag inte begränsa mig och vara alltför mycket till lags.