Det kan ju verka lite märkligt att en så hotfull och osäker tid som beredskapsåren under Andra världskriget har blivit något av en egen humorgenre, men så är det. Skådespelaren och teaterentreprenören Håkan Bäck i Linköping menar att det har sin naturliga förklaring.
– Det finns aldrig så mycket humor som när det är mörka tider. Det ena skapar ett behov av det andra, säger han.
Söderbönan
I slutet av oktober har Bäck och ensemblen premiär på "I gevääär!", en eftermiddagsunderhållning med sketcher, sång och musik från just beredskapstiden. I figurgalleriet finns bland annat malajen, Söderbönan, den argsinta militärkaptenen och den barska hushållerskan.
– Det finns hur mycket material som helst från åren 1939–1945, säger Håkan Bäck och räknar bland annat upp filmkomedier med skådespelarna Fridolf Rudin och Julia Caesar, samt melodier som "Dans på Brännö brygga" och Ulla Billquists "Min soldat".
I raskt tempo sveper föreställningen genom perioden från Per-Albin Hanssons berömda ord om att Sveriges "beredskap är god" strax före krigsutbrottet, fram till den tyska kapitulationen.
Kaffe med dopp
Målgruppen är pensionärer och daglediga. Till föreställningen serveras kaffe med dopp.
– Det är kul att göra något för en grupp som inte har så stort kulturutbud. På den tiden var det en annan tidsanda och en annan, mildare, typ av humor, säger Håkan Bäck.
Veteranen i ensemblen är Sven-Inge Pettersson, 82 år, som gör sin 51:a revy. Han debuterade i en scoutrevy under beredskapstiden, och genom åren har han stått på scenen med de flesta av genrens stora namn.
Minns Sigge Fürst
– Jag minns när Sigge Fürst skulle vara med i Folkets park och kom med en enkel väska på tåget, precis som vem som helst, säger han.
För många är Sven-Inge Pettersson inte minst en självklar röst i etern sedan åren med humorprogrammet Radio Roxen, som han gjorde med kollegerna Inge L Franzén, Karl-Axel Hagelin, Rune Mistrén och Inger Gustafsson. De startade 1977 och sände fram till 1997 i Radio Östergötland.
I nya "I gevääär!" spelar Sven-Inge Pettersson en riktig seglarcharmör, i randig tröja och vit skepparmössa.
– Det är faktiskt en dress som jag använde när vi spelade in Radio Roxen, säger han.
Sedan han började har antalet revyer minskat, inte minst som en följd av konkurrensen från tv:n.
– Det var mycket mera på den tiden. Några av dem som ryckte in under beredskapsåren gjorde det just som revyartister och reste runt för att glädja andra militärer, säger Sven-Inge Pettersson.