Slottets Spelmän håller liv i musiken

I helgen anordnas spelmansstämma på Valla folkhögskola. Det blir skrubbspel, verkstäder och mycket dans.

Durspelare. Riksspelmannen Erik Pekkari, från Värna utanför Åtvidaberg, kommer till stämman för att lära ut låtar från Östergötland och Småland.

Durspelare. Riksspelmannen Erik Pekkari, från Värna utanför Åtvidaberg, kommer till stämman för att lära ut låtar från Östergötland och Småland.

Foto: Jesper Cederberg

Linköping2015-08-27 05:55

Deltagande är honnörsordet för stämman. Här finns många möjligheter att både dansa, spela och lära sig mer om folkmusiken och traditionerna runt den.

Buskspel, alltså att spela spontant tillsammans, är en given del av alla spelmansstämmor.

– Här brukar vi kalla det för skrubbspel eftersom vi håller till inne på Valla folkhögskola, säger Bengt Tillman, som ingår i kommittén bakom stämman.

Stämman har funnits sedan 70-talet. Exakt när den startade har varit ämne för intern debatt, men det börjar närma sig 40-årsjubileum, berättar Bengt Tillman. Förra året lockade stämman ungefär 200 besökare.

– VI satsar en hel del på dans, mer än andra stämmor, kanske. Dels handlar det ju om gammaldans, men även äldre polskedans. Ofta hade varje by sin egen variant. De östgötska trakterna är ju kända för sin slängpolska, säger Bengt Tillman.

Per Jensen – professor i etologi, författare, och riksspelman – tillhör dem som deltar på stämman. Under namnet Slottets Spelmän spelar han, Bengt Ståhlbom och Mats Lundborg musik efter Ragnar Andersson (1915–1996), en musiker som hela sitt liv bodde i det lilla torpet Slottet i skogarna mellan Hannäs och Falerum utanför Åtvidaberg.

I Ragnar Anderssons kök fick de tre lära sig låtar som han i sin tur lärt sig av sin morbror, som lärt sig dem av en kringvandrande spelman på 1800-talet.

– I princip all folkmusik är ju skriven av okända kompositörer. Det är därför man säger att de är ”efter” en viss spelman. De har gått i arv, och kanske gradvis knådats till genom generationerna. Ragnar satt på en fantastisk låtskatt, och han var troligen en av de sista spelmännen av sin sort, säger Per Jensen.

Med tiden har låtarna efter Ragnar Andersson spridits och i dag tillhör några av dem den östgötska standardrepertoaren. Dit hör ”Hem från skogen” som han själv komponerade.

– Den var Ragnar väldigt stolt över, säger Per Jensen.

Varför är det viktigt att musiken bevaras?

– För mig personligen är det otroligt viktigt, därför att det är en koppling till vårt ursprung och våra traditioner. All musik har ju ett ursprung i den folkliga musiken på ett eller annat sätt. Men. Om jag ska vara fullständigt ärlig så är det viktigaste ändå att det är så himla bra musik. Den är kul att spela och lyssna på, häftig att dansa till. Det är gammal funktionsmusik. Ragnar spelade mycket till dans och det är därför vi också gör det. Hans låtar ska helst höras i sitt sammanhang, säger Per Jensen.

Fotnot: På fredag är Slottets Spelmän förstärkta av Erik Gruvebäck på tramporgel.

Linköpingsstämman

Arrangeras 28–30 augusti av Östergötlands spelmansförbund, Folkungagillet och Friluftsmuseet Gamla Linköping.

Ur programmet:

Fredag, Valla folkhögskola: Gammal- och polskedans. Skrubbspel. Medverkande: Slottets spelmän, ÖsUpp, Gubbgung, Strängt Draget m fl.

Lördag, Valla folkhögskola: Verkstäder med sång-, dans-, och spelpass med bland andra riksspelmannen Erik Pekkari (durspel). Skrubbspel. Till kvällen dans med Linköpings spelmanslag, Låtande Tjejer m fl.

Söndag, Gamla Linköpings dansbana: Allspel- och uppspelningar. Möjlighet till dans på eftermiddagen. Buskspel.

För mer info och tider: linkopingsstamman.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!