Som född i början på axelvaddarna och de frisiga frillornas årtionde är jag i vis mån benägen att stryka under på den tesen. Inte minst när jag ser till mig själv. Har jag gått och väntat på något som sedan inte inträffar dyker en mindre, trevlig, lätt vresig sida upp hos mig. Att hantera besvikelse är någonting svårt och kanske är det extra tufft för en generation inlindad i skyddande fetvadd?
Det är därför med lätt skräck som jag i veckan läser att Spotify redovisar en kanonförlust ute i Europa. I Sverige går det hyfsat, och det svenska bolaget har vänt förra årets förlust till vinst med 14 miljoner kronor. För huvudkontoret i Storbritannien ser det dock lite mörkare ut. En rörelseförlust på 173 miljoner kronor låter inte så kul i mina öron åtminstone. Ändå ökar det totala antalet användare, både betalande och reklamfinansierade, och är nu uppe och nosar på runt tio miljoner personer.
Jag använder Spotify dagligen. På min arbetsplats, i min mobil, i min dator kopplade till stereon. Jag har till och med, genom min tv-leverantör, en Spotifyklient i min digitalbox. Jag har i princip avskaffat den fysiska skivan, den existerar inte för mig längre. Varför? Smidigheten, först och främst. Jag har i min mobil i stort sett det mesta jag skulle kunna tänkas vilja lyssna på. Absolut, det finns vissa mörka fläckar, men musikbiblioteket byggs ständigt ut. Jag har, med några knapptryckningar, en hel musikskatt i min hand.
För en person som växt upp under 90-talet, då det rådde en smula vilda västern över nedladdning av musik från nätet kom Spotify som en befriande ängel. Att betala 100 kronor i månaden är för mig egentligen för bra för att vara sant, med tanke på vad man får för pengarna. Det som oroar mig är dock vad artisterna egentligen får ut av att finnas till hands? Som musikskapare bör du ha betalt för det du gör, punkt. Men efter att exempelvis talat med artisten Pelle Lindroth från Parken, där han berättar att han efter 250 000 spelningar i runda slängar får 500 kronor gör att ett och annat ögonbryn höjs.
Pengar måste naturligtvis komma in till bolaget som tillhandahåller tjänsten - samtidigt måste pengar också gå ut till de som står för innehållet.
Jag hoppas att Spotify klarar av den balansgången. För en generation som är van att alltid ha allting nära till hands, skulle det vara ett gigantiskt kliv tillbaka om Spotify försvann. Jag tror ingen vill tillbaka till den nätkultur som rådde för fem-tio år sedan.