Det är ett universum som öppnar sig genom de stora bilderna, som broderats på linneväv och på franskt vis kallas för tapeter. De skänktes till länsmuseet 1946 av en släkting till den trio som har huvudrollen: Aurora Königsmarck (1662-1728), systern Amalia (1663-1740) och hennes make Carl Gustaf Lewenhaupt (1662-1703).
De tyska systrarna kom till Stockholm 1680 för att bevaka sin förmögenhet under reduktionen, då staten bland annat drog in förläningar som tidigare gjorts till adeln. Tapeterna är tillverkade i slutet av 1600-talet, men omnämns i text först 1830. Då finns de på godset Vinäs i norra Småland. Före det är deras historia ett mysterium, liksom orsaken till att de skapades.
– Min tes är att de inte är gjorda för Vinäs, utan istället varit ett sätt för en utländsk adelsfamilj att positionera sig i Stockholms högre adelskretsar. Königsmarck hör till Europas äldsta adelsfamiljer och finns än i dag, säger Stefan Hammenbeck, konstintendent.
På barockvis är bilderna fulla av symboler och dolda betydelser.
– Vi lägger ett pussel för att försöka förstå vad de berättar om. Vi ser på dem med dagens ögon, och tar inte bara för givet det som skrivits om dem tidigare, säger han.
Tapeterna har tillbringat en hel del år i museets arkiv, men efter att ett tyskt museum hört sig för om dem har intresset återigen stigit.
– Den internationella uppmärksamheten är spännande. Ingen har sett något liknande i Tyskland. Tapeterna är unika, säger Stefan Hammenbeck.
Utställningen "Königsmarckska tapeterna" öppnar 5 november på Östergötlands museum.