Kärleken tog honom till Oslo för ett antal år sedan, men också musikklimatet.
– Det finns i Oslo kanske 4-5 jazzklubbar av samma klass som Fasching i Stockholm och kulturbudgeten är bra mycket större. Men visst är det tufft att försörja sig som musiker även här, medger han.
Det gäller att hålla på, hålla på och hålla på. Och att hitta rätt musikalisk omgivning.
Turnerar just nu gör Jojje tillsammans med bandet Cleo, med nästan samma line-up från plattan som kom ut 1987. Det handlar om några av Skandinaviens yppersta musiker som levererar sin speciella blandning av melodisk jazzfusion och funk, med lite blues i dessutom.
– Musikerna är grymma och det gäller för en gamling som jag att verkligen skärpa sig, annars blir man frånåkt.
Vad avgör om en Cleospelning blir lyckad?
– För det första att man aldrig utgår från att det ska gå lätt. För då brukar det gå åt helvete. Publikens reaktion spelar stor roll, själva rummet man spelar i, vilket humör man är på, förklarar Jojje
Att åldras med värdighet är viktigt, tycker han. Han kollade nyligen in några låtar med Made in Sweden (Jojjes genombrottsgrupp) på YouTube. Filmerna var från 1969.
– Ja då jävlar gick det undan, jag kan inte ens drömma om att lira så fort i dag. I dag vill jag bara dra mig undan och torka mig med en svetteduk om jag stöter på en sån ekvilibrist, säger Jojje.
Han förtydligar:
– Man kan inte vara en unghingst hela jävla livet. Att jobba på tekniken är en viktig del, men det får aldrig bli ett självändamål. När man blir äldre får man bli smartare och hitta en annan kärna i musiken att utgå ifrån när man improviserar.
Jojje Wadenius flyttade till USA i början på 70-talet. Det var soul- och funkgruppen Blood, Sweat & Tears som lockade över honom. Några år senare blev han en i bandet bakom Simon & Garfunkel.
– Min största stund på skiva frågade du efter? Jag brände av ett par riktigt snygga solon på en liveplatta med Steely Dan. Sen snickrade jag ihop en liten gitarrfigur i inledningen på "Never too much" på soulstjärnan Luther Vandross första album och den impar i all fall på alla gitarrister, ha ha. Men det jag kanske är mest stolt över är barnskivan "Goda Goda".
Skivan är av många hyllad som den bästa barnskiva, som någonsin getts ut i Sverige. Men som Jojje själv minns det kom albumet till närmast av en slump.
– En radioproducent fick en snilleblixt och visade Barbro Lindgrens texter för mig, jag tände till på alla cylindrar. Jag komponerade melodierna på ett par dagar, men hade ingen tanke på att rikta mig speciellt till barn. Sen kom de andra medlemmarna i Made in Sweden in i bilden. Hela alltet tog inte mer än ett par tre dagar, och jag och Barbro Lindgren ses då och då, vi är fortfarande goda vänner.