Melodifestivalen. Detta under. Detta mirakel. Inget annat program kan få över tre miljoner människor att uppmärksamt lyssna på en författare som deklamerar gamla aforismer till dagisdiskokomp. Inget annat program kan få över tre miljoner människor att engagera sig för och emot denna författare.
Du har sagt det själv: När människans kropp är för liten, så skrattar och gråter hon. Du fick över tre miljoner människor att skratta och gråta, Björn. Det finns både något mycket fint och något djupt sorgligt i detta.
Härom dagen skrev du ett öppet brev till oss. Fast det handlade mest om Leif GW Persson. Det gör ofta det när du talar till oss, oavsett om det är i ett öppet brev i Expressen eller på Kvidinge vävförenings inspirationsdag eller varhelst du dyker upp. Nu skrev du att Leif hade sagt att du hade halsband i tv, fast du egentligen inte hade "ens den tunnaste länk av guld".
Jag håller med dig: det tas alldeles för många billiga poänger på ditt utseende. Att skoja om din solbränna är lika lätt och ovärdigt som att skoja om att Leif GW Persson är tjock eller Andreas Johnson kort. Vi måste kunna ställa högre krav på våra humorister än så.
Nu är du med i Melodifestivalen. Du valde att ställa upp med en låt som på många sätt är bedrövlig. Det måste vi ändå våga säga rakt ut. Men detta ber jag att få återkomma till i framtida publikationer.
Det viktiga just nu är att tydliggöra att du har precis lika stor rätt som Loreen, E.M.D-Mattias eller Leif GW Persson att vara med i Melodifestivalen. Och väljer tv-tittarna att rösta på dig, oavsett om de gör det för att de älskar dig eller för att de hatar Christer Björkman, så har du sannerligen i finalen att göra. Ty sådant är Melodifestivalens väsen och att påstå något annat är som att säga att Zlatan inte borde få ligga etta på boktoppen för att han egentligen är fotbollsspelare. De artister och "branschfolk" som hävdar motsatsen borde klippa sig och skaffa sig ett annat tv-program där det viktiga är att sjunga och inte att underhålla. Typ "The voice".
Sen, när allt är över, hoppas jag ändå att du tar en stund och funderar lite på varför den där "stranden jag" som du alltid pratar om i ditt fall verkar vara så väldigt mycket större än både "stranden du" och "havet vi". Och hur du egentligen definierar ditt påstående om vem som är det första könet. Eller borde jag fråga din i sammanhanget fullständigt marginaliserade duettpartner Sara Li?
Till dess gläds jag åt att du tagit ditt förnuft till fånga och trots hot om motsatsen bestämt dig för att stanna kvar i tävlingen. Det är både du och Melodifestivalen värd.
Med kärlek och respekt
den 1 mars 2012, klockan 14.12.