En orolig omvärld gör att vi vill läsa feelgood

Intresset för att både läsa och skriva feelgood har ökat stort under de senaste åren. En förklaring kan vara vår oroliga omvärld. Och att många människor har författardrömmar.
Eva Bergstedt samtalar med litteraturvetaren Maria Nilsson om en genre som är både älskad av publiken och baktalad av kritikerna.
Är feelgoodböckerna sentimentalt banala eller hoppfullt livsviktiga? Kanske är det inte alls så enkelt som det ena eller det andra, en rik bokflora omfattar förstås både mästerverk och misslyckanden.

 Är feelgoodlböckerna banala eller livsviktiga?

Är feelgoodlböckerna banala eller livsviktiga?

Foto: Eva Bergstedt

Litteratur2023-04-01 09:00

Feelgood

– När det är otryggt i världen behöver vi trygga historier där vi vet ramarna. Poängen med feelgoodböcker är ju just att man ska må bra och bli på gott humör av att läsa dem, säger Maria Nilson, litteraturforskare vid Linnéuniversitetet.

Samtidigt ses må bra-litteraturen ofta över axeln och beskrivs som banal, ytlig och sentimental. Visst kan den vara det, men den behöver inte vara det, menar Maria Nilson som specialstuderat genren.

– Feelgood får ofta ett generellt nedlåtande omdöme, vilket ofta blir fallet med litteratur som skrivs och blir läst av kvinnor. Men all litteratur tål att kritiseras. Kvalitén kan variera och läsare tycker olika, helt enkelt.

Feelgoodlitteraturen definieras utifrån vissa givna ramar. Berättelsen ska sluta hoppfullt. Alltså inte nödvändigtvis lyckligt och att allt ordnar sig. Men det ska finnas en grundtanke i att livet kan bli bättre. Berättelserna är vardagsnära, de utspelar sig ofta på landsbygd eller i mindre orter. Huvudpersonern– a är medelålders kvinnor, de förändrar sitt liv genom att bryta upp från en tillvaro som inte är bra för dem. En stark trend är att de blir småföretagare, till exempel öppnar ett bageri, bokhandel, pensionat, blir trädgårdsmästare eller blomsterhandlare. 

Kärleken, att hitta ”den rätte” står inte i fokus, snarare att hitta sig själv, sitt ”rätta jag”. 

– Just detta att hoppa av, jobba med något annat, hitta ett annat tempo i livet och gå i sina gummistövlar är en dröm för många människor. Ouppnåelig för de flesta, men underhållande att läsa om, säger Maria Nilson.

Svärta är också en ingrediens i genren, det kan vara allt ifrån sjukdom, missbruk och ofrivillig barnlöshet till skilsmässa, arbetslöshet och ätstörning. Det är svärtan som ska övervinnas.

Ibland behandlas även samhällsproblem i böckerna, exempelvis klimatfrågan.

– Jag tror vi kommer se fler exempel på det framöver. Det finns behov av berättelser som tar våra samhällsproblem på allvar men som samtidigt inger hopp. Vi behöver också fler feelgoodberättelser som inte bara tar upp vita medelklasskvinnors problem.

Men visst finns det påtagliga förenklingar och svartvita skildringar inom genren, konstaterar Maria Nilson. Beskrivningen av den idylliska landsbygden och den hårda, stressiga storstaden är ett exempel.

– Jag bor själv på landet och det är ju inte alltid särskilt tjusigt. Bilden av livet på landet kan bli onyanserad och idealiserad. Så kul är det ju inte med slabbiga vägar och mörker på vintern, att inte få igång en sur motorsåg eller kanske ha osämja med grannarna. Men jag tror författarna är medvetna om att deras miljöbeskrivningar ofta är svartvita, och att de vill ha det så.

Förra året startade Linnéuniversitetet en sommarkurs om feelgoodlitteratur.

– Syftet är att sätta in feelgoodlitteraturen i ett genremässigt och historiskt sammanhang. Intresset för genren är stort, det är jättemånga som söker.                           

Feelgood-forskning

Linnéuniversitetet har nyligen gett ut forskarantologin "Speglingar av feelgood: Genre, etikett eller känsla?" Redaktörer är Maria Nilson och Piia K Posti.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!