Skolbibliotekarien Cilla DalĂ©n packar sin rullvagn med böcker och stĂ€ller sig i snĂ„lblĂ„sten utanför Enbacksskolan i Stockholmsförorten Tensta. Inom kort sitter ett gĂ€ng flickor i ring pĂ„ sittunderlag â de lĂ€ser tidningar och blĂ€ddrar genom "Handbok för superhjĂ€ltar". TioĂ„riga Najma synar vagnens olika titlar medan hon slĂ„r fast att hennes egen favorit Ă€r "Kompisboken" av Lin Hallberg.
ââDet var Cilla som gjorde mig sugen pĂ„ den. PĂ„ baksidan av böcker brukar det stĂ„ lite om boken och hon lĂ€ser dĂ€r, det Ă€r sĂ„ jag visste vad den handlade om, sĂ€ger hon.
Utebiblioteket var nÄgot som Cilla Dalén uppfann under coronapandemin, men nÀr hon mÀrkte att eleverna gillade det fortsatte hon att bÀnka sig ute, tvÄ dagar i veckan.
ââDe yngre eleverna kommer skuttande och kollar pĂ„ böckerna, nĂ„gra av dem sitter och lĂ€ser tio minuter. Det blir ett vĂ€ldigt opretentiöst sĂ€tt att möta böcker, det Ă€r bara glĂ€dje och nyfikenhet, sĂ€ger hon.
"Ett trÀget arbete"
Att locka barn och unga att lÀsa handlar inte om trolleri, utan Àr ett trÀget arbete, framhÄller Cilla Dalén, som fÄtt en rad lÀsfrÀmjande priser, bland annat Svenska Akademiens bibliotekariepris 2022. I tider dÄ ungas lÀstid och lÀsförmÄga sjunker vet hon att ett bemannat skolbibliotek Ätminstone gör att alla elever fÄr möta litteratur i skolan.
ââDet finns mĂ„nga lĂ€rare som jobbar jĂ€ttefint med lĂ€sning men ocksĂ„ de som glömmer bort fritidslĂ€sningen, för lĂ€rare har ett vĂ€ldigt stort uppdrag. DĂ„ kanske jag blir nĂ„gon slags garant för att alla elever fĂ„r lĂ€sstimulans pĂ„ olika sĂ€tt, sĂ€ger hon.
Det Àr fjÀrde Äret hon arbetar pÄ Enbacksskolan, efter tio Är pÄ Hjulsta grundskola. De yngsta eleverna, frÄn förskoleklass till Ärskurs 3, trÀffar hon varannan vecka i biblioteket och de Àldre eleverna lite mer sÀllan. Hon hÄller bokprat, ger tips, och undervisar i bibliotekskunskap och internet för sammanlagt 400 elever. Med ett medieanslag pÄ 200 kronor per elev och Är kan hon ocksÄ köpa in titlar som eleverna Àr nyfikna pÄ.
I början mötte hon ett visst motstÄnd bland de Àldre eleverna.
ââNĂ€r jag först hade bokprat pĂ„ högstadiet bara tittade de pĂ„ mig och tyckte att "den dĂ€r tanten Ă€r inte klok, vad stĂ„r hon och pratar om" och sĂ„ var det ingen som lĂ„nade en bok. Det Ă€r inte sĂ„ att alla elever lĂ€ser nu men lĂ€sfrĂ€mjandet Ă€r accepterat bland högstadieeleverna och en hel del lĂ„nar böcker och lĂ€ser. Det handlar om att ha tid, pengar och resurser att jobba med, sĂ€ger hon.
Levande litteraturdiskussion
Nyligen surnade Cilla Dalén till nÀr kulturministern Parisa Liljestrand argumenterade för en litteraturkanon i en DN-intervju, med orden: "Varför inte lÄta barn frÄn Tensta och TÀby ha en gemensam erfarenhetsbas?". Att understryka skillnaderna pÄ skolorna i de socioekonomiskt mycket olika omrÄdena bygger pÄ fördomar om hur litteraturarbetet i exempelvis Tensta ser ut, tycker Cilla Dalén.
ââVi har fyra bibliotek med utbildade bibliotekarier pĂ„ de fyra grundskolor som finns hĂ€r och jag vet att det bedrivs kvalificerat litteraturarbete. Det Ă€r sĂ„ slarvigt prat om skolor i förorten, sĂ€ger hon.
Hon förstĂ„r inte heller poĂ€ngen med att slĂ„ fast en kanon för alla. Visst ska alla barn fĂ„ lĂ€sa Astrid Lindgren, anser Cilla DalĂ©n, men nĂ„got Ă„r kanske en serie av Lindgren gĂ„r pĂ„ tv â och dĂ„ kanske man kan vĂ€lja en annan bok av författaren. Det viktiga tycker hon i stĂ€llet Ă€r en levande litteraturdiskussion bland lĂ€rare och bibliotekarier och att man anvĂ€nder en mĂ„ngfald av olika, spĂ€nnande texter.
ââNu Ă€r det som att allt med lĂ€sning och lĂ€sfrĂ€mjande Ă€r bra. Allt bejakas. Det Ă€r vĂ€l kul pĂ„ sĂ€tt och vis men vi kanske ska diskutera lite mer âvarför vĂ€ljer du att lĂ€sa allt det men inget av det dĂ€r?â.
LĂ€ser "knepiga" texter
Cilla DalĂ©n uppmuntrar elevernas lĂ€slust och egna val av böcker. Men texter som lĂ€rarna ska arbeta med tycker hon ska vĂ€ljas med omsorg. PĂ„ hennes förra skola lĂ€ste de ofta böcker av Almapristagare â varav en del texter först upplevdes som svĂ„ra.
ââJag uppfattar det som att vi vuxna och eleverna blev trygga i rollen som nĂ„gra som klarar att lĂ€sa nĂ„got "konstigt". Vi kastade oss över böcker som vi inte visste sĂ„ mycket om och utforskade dem tillsammans och det blev vĂ€ldigt lustfyllt. Det Ă€r inte sĂ„ kul om man hĂ„ller pĂ„ med vĂ€ldigt enkla texter och ska veta innan vad man vill klĂ€mma ur eleverna för stĂ„ndpunkter, sĂ€ger hon.
Cilla DalĂ©n har en arbetsplan som godkĂ€nts av skolledningen men framgĂ„ngen beror ocksĂ„ pĂ„ att hon hela tiden testar nya grepp. Nyligen placerade hon ut böcker pĂ„ ovĂ€ntade stĂ€llen i skolan â vilket fick högstadielever att utbrista "hörru, det var smart". LĂ€rarna bĂ€r skyltar med vad de just nu lĂ€ser och i omrĂ„det finns initiativet "LĂ€splogen" â dĂ€r elever sjĂ€lva fĂ„r agera lĂ€sfrĂ€mjare.
ââVissa saker gör man entrĂ€get Ă„r efter Ă„r och vissa saker prövar man. Nu har jag köpt en pin-maskin för att göra pins. Man ska fĂ„ vĂ€lja citat ur böcker, för det blir en annan sorts lĂ€sning, att man inte bara forsar igenom utan tĂ€nker pĂ„ hur författarna uttrycker sig, sĂ€ger Cilla DalĂ©n.
Fotnot: Med tanke pÄ barnens integritet presenteras de enbart med förnamn.