Evelina Enestig vill inte bli fotograferad av Corren. Inte Àn. Hon stÄr i ett av övningsrummen och vÀntar pÄ sin tur. Hon lovar att prata med oss, men inte Àn, inte förrÀn hon spelat för jurygruppen.
FrÄn alla rum hörs saxofoner. HÀr provspelar de som söker till jazzlinjen. De som spelar klassisk musik gör sina test i en annan del av skolbyggnaden, medan folkmusikerna passande nog traskat ivÀg till en liten röd stuga.
Veronika Borgström frÄn TranÄs stÄr redo i korridoren, med sin saxofon i famnen. NÀr dörren slÄs upp tar hon sitt första steg mot att bo och studera och spela musik hela dagarna i Lunnevad. Omkring 270 unga musiker Àr kallade att provspela. 30 eller fler kommer in till hösten, det exakta antalet beror pÄ hur mÄnga ettor som stannar och gÄr andra Äret.
Rebecca Herkel frÄn NÀssjö vet hur det kÀnns, för hon genomgick samma process för ett Är sedan.
â Det var vĂ€ldigt god stĂ€mning. Jag blev vĂ€l mottagen. Det Ă€r klart att det Ă€r nervöst, men det var ingen negativ upplevelse, sĂ€ger 19-Ă„ringen som spelar trumpet pĂ„ den klassiska linjen.
Nu Àr hon med och bedömer nya trumpetare som söker till skolan. I ett rum en trappa upp vÀntar andra elever, jazzlÀraren Leif Segerberg och en komptrio pÄ att fÄ höra hur Evelina Enestig lÄter.
Medan hon provspelar hÀlsar vi pÄ hos konstlinjen. De som söker dit behöver ju inte spela för en jury, men dÀremot mÄste de göra ett teckningsprov pÄ plats.
Och Jakob Larsson, som snart gÄr ut konstlinjens andra Är, har faktiskt nyss musicerat för en jury. Han visar sina udus, afrikanska instrument av brÀnd lera, som stora bulliga vattenkrus med ett extra hÄl. En udu har han sÄlt till en kille pÄ folkmusiklinjen.
â Jag var pĂ„ intervju pĂ„ konstfack nyligen, och dĂ„ hade jag med mig en av de hĂ€r trummorna. Jag spelade lite för lĂ€rarna, och det tyckte de om, berĂ€ttar han.
NĂ€r vi Ă„tervĂ€nder till huvudbyggnaden kommer Evelina Enestig ut med sin saxofon, sjunker ned i en soffa, lĂ€gger in en snus â och andas ut.
â Det kĂ€ndes bra. Jag har sökt nĂ„gra skolor nu, sĂ„ jag börjar fĂ„ rutin, berĂ€ttar hon.
Till skillnad frÄn mÄnga andra sökande kommer hon inte direkt frÄn gymnasiet. Hon har jobbat nÄgra Är i hemsjukvÄrden.
â NĂ€r jag kom tillbaka efter semestern och skulle stĂ€lla om mig till nattarbete igen sĂ„ kĂ€nde jag att, nej, jag mĂ„ste göra nĂ„got kul!
Spelat saxofon har hon gjort sedan tioÄrsÄldern. Nu har hon samma mÄl som trumpetaren Rebecca: att bli musiklÀrare. Ett Är pÄ Lunnevad kan vara början pÄ en helt ny karriÀr.