John Mayall bröt vÀg för amerikansk Chicago-blues bland britterna pÄ 1960-talet och Àr kanske mest kÀnd för sitt band The Bluesbreakers. Bandet blev en slags plantskola för blivande, manliga rockstjÀrnor.
Han tog sig genom Ären an Eric Clapton, de tre senare Fleetwood Mac-namnen Mick Fleetwood, John McVie och Peter Green samt Mick Taylor som en tid spelade med Rolling Stones, bland mÄnga andra.
Mayall har i intervjuer sagt att det var kÀrlek till musiken som drev honom, inte jakt pÄ berömmelse, storsÀljare och utmÀrkelser. Han medgav att hans envetna bluesackord kanske inte var det som stod högst i kurs.
ââJag har aldrig haft en hit, aldrig vunnit en Grammy och Rolling Stone (tidskriften) har aldrig gjort en story om mig. Jag spelar Ă€nnu underground, sade Mayall i en intervju 2013.
UpptrÀdde full
Han föddes i Manchester 1933, med en alkoholiserad far som spelade gitarr och banjo och boogie-woogieskivor.
ââEnda skĂ€let till att jag föddes dĂ€r var för att min far drack och det var dĂ€r hans favoritpub lĂ„g, har Mayall sagt.
Mayall hade sjÀlv alkoholproblem en tid, under 70-talet upptrÀdde han oftast full men slutade med det efter att ha försökt hoppa ner i en pool frÄn en balkong. Han missade och skadade en fot illa.
Ăven om han aldrig vann en Grammy nominerades han sĂ„ sent som 2022 för albumet "The sun is shining down". Och i Ă„r valdes han in i Rock&Roll Hall of fame.
Gav Clapton skjuts
Hans band Bluesbreakers platta frÄn 1966 med Eric Clapton, ses som ett av de bÀsta brittiska bluesalbumen.
ââMan kan sĂ€ga att jag i viss mĂ„n har brukat hans gĂ€stfrihet, hans band och hans namn och stĂ€llning för att lansera min egen karriĂ€r, sade Clapton i en BBC-dokumentĂ€r 2003 om Mayall.
Mayall dog i mÄndags i sitt hem i USA, enligt ett uttalande pÄ hans Instagramkonto.