Pelin Lius kom till Sverige när hon var tre år gammal, men familjen flyttade tillbaka till Istanbul när hon var 12. Om det inte hade varit för oboisten Alf Nilsson kanske hon blivit kvar i Turkiet.
Solen skiner över Industrilandskapet när vi möter upp Pelin Lius.
Norrköpings symfoniorkester har precis avslutat en av sina kaffekonserter i Flygeln och för Pelin Lius har det som vanligt blivit en hel del solon.
Men hon är van.
– Jag har ju spelat i hela mitt liv så nu för tiden går det ganska fort att lära in sina stämmor. Men man måste öva hela tiden. På det sättet är man lite som en idrottare, konstaterar hon när vi slår oss ner på ett närliggande fik.
När man läser om dig på SON:s hemsida framgår det att du kommer från en musikalisk familj. Var det en självklarhet att du skulle bli musiker?
– Ja, så var det. Min pappa spelar trombon, mamma var jazzsångerska och de pushade mig verkligen till musiken. När jag var tolv år ville jag bli flöjtist men min morbror sa "Du kommer aldrig att få ett jobb. Välj ett annat instrument". Då blev det oboen, säger hon och ler åt minnet.
Pelin Lius är uppväxt i Eskilstuna och Istanbul. Hennes bana som professionell musiker började redan som tolvåring vid konservatoriet i Istanbul. Det var först när hon började lyssna in sig på den svenska oboisten Alf Nilsson som tanken om en återflytt till landet i norr började växa.
– Jag tyckte att han spelade så otroligt vackert. Efter att jag gått ut högskolan i Istanbul sökte jag till KMH (Kungliga Musikhögskolan) där Alf var lärare och kom in på orkesterlinjen. När jag antogs till hans klass flyttade hela familjen tillbaka till Sverige och sedan dess har vi bott i Stockholm.
Var drömmen alltid att spela klassisk musik?
– Nej, egentligen inte. Klassisk musik ligger mig varmt om hjärtat, men det är inget jag lyssnar på till vardags. När jag var yngre ville jag spela i en filmmusikorkester. Helst Disney! Men då hade jag nog behövt åka till USA och det är helt andra musikaliska ideal som gäller där när det gäller oboespelet.
Du fastnade ändå uppenbarligen för oboen, varför?
– Instrumentet har ett väldigt lyriskt sound med melankoliska, vackra melodier. Om man lyssnar på en symfoni har oboen alltid de finaste solona. Tyvärr var det ingen som varnade mig om att man behöver göra rören själv.
Rören?
– I stället för ett munstycke spelar vi på dubbelrör som vi gör själva. Vilket innebär att det är mycket snickeri bakom det hela. Inte nog med att man måste öva, man måste även lägga ner massa timmar på att göra dessa rör.
Hur lång tid tar de att tillverka?
– Att göra ett rör helt från scratch skulle kanske ta mig en timma att göra, men det är svårt att veta på förhand om de kommer bli bra. Eftersom träet vi använder är ett levande material så blir inte alla rör likadana. Ända fram till konsertdagen kan jag hålla på och finjustera mitt rör med min kniv i konsertsalen tills jag blir nöjd. Så man pillar på dessa rör hela tiden.
Att tillverka rörblad till oboen är inte Pelin Lius favoritsyssla. "Det kan det ta flera timmar att göra ett eller två fungerande rör", säger hon.
Efter sin utbildning på Kungliga Musikhögskolan och jobb på orkestrar runt om i landet hamnade Pelin Lius i Norrköping 2007.
I sin roll som stämledare fungerar hon ungefär som en gruppchef för oboisterna. Hon har även det främsta ansvaret för att spela oboisternas solopartier. När konsertmästaren reser på sig innan konserten ska börja är det hon som ger tonen "A" så att alla de andra orkestermusikerna kan stämma sina instrument.
Vad är bäst respektive sämst med att jobba i SON?
– Det roligaste är nog att få spela framför en publik och att få åka på turnéer med mina fina kollegor. Det jag tycker är mindre roligt är musikstycken som jag själv inte gillar att spela, men måste spela för det är mitt jobb. Så det finns en vardag i musiklivet också.
Ni presenterade nyligen ert program för säsongen 2025/2026. Vad ser du mest fram emot?
– Vi har lite roliga grejer på gång. Festivalen på Arbis till exempel. Det ska bli kul och jag tror det är ett bra sätt för oss att möta en ny publik. Sedan ska vi på turné till Berlin med en ny opera som ska uruppföras. Det är helt fantastiskt att vi blev inbjudna dit.
Vad önskar du att folk kände till om orkestern?
– Att det är en orkester i världsklass. Norrköpingsborna ska vara otroligt stolta över att man har en så fin orkester i sin hemstad. Jag har spelat i de flesta orkestrarna i Sverige och SON har något alldeles extra. Att höra en orkester live är en helt annan upplevelse och det vill jag att alla ska få uppleva, säger Pelin Lius.