PÄ Folkoperan i Stockholm pÄgÄr de sista repetitionerna och trots att Tobias Theorell har gjort det hÀr mÄnga gÄnger förut har premiÀrnerverna börjat spöka.
ââDet Ă€r katastrof, allting kommer gĂ„ Ă„t helvete! SĂ„ tĂ€nker jag. Men sĂ„ dĂ€r sĂ€ger jag alltid, det Ă€r som att jag glömmer bort.
Den 22 september Àr det premiÀr för "Don Carlos", som blir hans första förestÀllning sedan han tilltrÀdde som konstnÀrlig chef för drygt ett Är sedan. Det blir en koncentrerad tolkning av Verdis operaklassiker som möter publiken, förklarar han.
ââVi har mejslat fram och huggit bort mycket av det svulstiga och mastiga och sĂ„ har vi kommit ner till en kĂ€rna i den hĂ€r historien. Vi fĂ„r komma nĂ€ra de hĂ€r rollfigurerna som Ă€r otroligt mĂ„ngfacetterade, sĂ€ger han.
"Blir vÀldigt intensivt"
Giuseppe Verdi skrev operan 1867 efter ett drama av Friedrich Schiller, och den kÀnns vÀldigt modern i sin dramaturgi, tycker Theorell.
ââDen ligger mycket nĂ€rmare teatern Ă€n vad hans tidiga operor gör. Det Ă€r som en helt annan genre. Jag hoppas man ska uppleva att det nĂ€stan Ă€r lite svettigt. Att det blir vĂ€ldigt intensivt, sĂ€ger han.
Ăven handlingen knyter an till nutiden, tycker Theorell. Operan utspelas pĂ„ 1500-talet i den tidens supermakt Spanien, som visar tecken pĂ„ begynnande sönderfall. I centrum stĂ„r kung Filip och hans son Don Carlos. Vid hovet vĂ€vs storpolitik och en frihetskamp dĂ€r en ung generation vill förĂ€ndra systemet samman med komplicerade familjekonflikter. Tobias Theorell drar paralleller till dagens vĂ€stvĂ€rld och dess proteströrelser.
ââJag tĂ€nker pĂ„ hĂ€ndelsen nĂ€r Donald Trump hĂ„nade Greta Thunberg. Det Ă€r det som Ă€r "Don Carlos". Det Ă€r en ungdomlig rörelse som kommer underifrĂ„n och som sĂ€ger att det hĂ€r inte gĂ„r lĂ€ngre. Och sĂ„ finns det en kung som Ă€r beredda att offra hela den unga generationen och sin egen son, och han Ă€r pressad av inkvisitionen att göra det, sĂ€ger han.
ââMen historien Ă€r större Ă€n sĂ„. Den Ă€r inte dagspolitisk, den handlar mycket om hur de hĂ€r politiska strukturerna hamnar i familjen.
"Folkoperan har en jÀtteuppgift"
Musiken Àr ocksÄ en intensiv upplevelse i sig, tycker Theorell.
ââMusiken i "Don Carlos" Ă€r otroligt spĂ€nnande och handlingsdrivande. Det Ă€r inte sĂ„ mycket örhĂ€ngen och slagdĂ€ngor, sĂ€ger han.
UppsÀttningen Àr ett typiskt exempel pÄ vad Tobias Theorell sÀger sig vilja syssla med pÄ Folkoperan. Operakonst som förvaltar traditionerna och samtidigt kommunicerar med nutidsmÀnniskor.
ââDet blir en skĂ€rningspunkt mellan teater och opera. Jag har ju teaterbakgrund och det hĂ€r tycker jag Ă€r ett perfekt verk att göra det pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet, det vill sĂ€ga ett sorts skĂ„despelande gestaltning. Det Ă€r sĂ„ spĂ€nnande att se hur kan man gestalta de hĂ€r scenerna sĂ„ att det faktiskt blir pĂ„ riktigt trots att de sjunger, sĂ€ger han.
Hans vision Àr en opera som lever upp till namnet och som kÀnns som en sjÀlvklar plats att besöka.
ââMan upptĂ€ckte ju under pandemin hur viktigt det Ă€r med ett levande stadsliv dĂ€r medborgarna kan mötas kring saker som inte bara Ă€r shopping. Jag tĂ€nker att Folkoperan har en jĂ€tteuppgift och vi vill gĂ€rna att folk ska kĂ€nna att de ska kunna komma hit. Vi Ă€r ju ett stort hus mitt pĂ„ Södermalm, vi vill vara en viktig mötesplats i kvarteret. Men ocksĂ„ i hela Stockholm, lĂ€net, Sverige och hela vĂ€rlden.
"Katastrofal" kultursyn
Samtidigt mÄste operan fortfarande fÄ vara opera, poÀngterar han.
ââIbland vill vi sĂ„ gĂ€rna att folk som inte brukar vara hĂ€r ska komma sĂ„ att vi utplĂ„nar oss sjĂ€lva. Ett tag skulle det se ut som det gjorde ute pĂ„ stan och det kan vĂ€ldigt lĂ€tt bli töntigt. SĂ„ fort du sĂ€tter ett par sneakers pĂ„ scenen sĂ„ kĂ€nns de inte rĂ€tt.
Han tycker samtidigt att pandemin har blottat en syn pÄ kulturen i samhÀllet som han kallar för katastrofal.
ââ"Det Ă€r sĂ„ trevligt det som ni hĂ„ller pĂ„ med", sade man samtidigt som det var totalt nedstĂ€ngt sĂ„ lĂ€nge. Folk flög Ă€ndĂ„ flygplan och jag förstĂ„r fortfarande inte varför just vi inte fick hĂ„lla pĂ„. Det har ocksĂ„ varit en tid av reflektion. Ăr vi ocksĂ„ en del av nedvĂ€rderingen av kulturen? PĂ„ vilket sĂ€tt kan vi se till att vi blir sĂ„ relevanta?