47-Ärige Mattias Lundberg Àr radarpar med komikern och tv-profilen Josefin Johansson i radioprogrammet FrÄga musikprofessorn i Sveriges radio, dÀr Mattias försöker svara pÄ musikfrÄgor frÄn förr till nu.
Att man kunde bli professor i musik var inget han kÀnde till under sin uppvÀxt i à tvidaberg.
MÄnga kompisar spelade fotboll, men Mattias lockades mer av musiken. Hans musikutövande var vÀldigt brett och strÀckte sig frÄn symfonirock till renÀssansmusik. En av de musikaliska vÀgar han utforskade skulle sÄ smÄningom leda till att han blev musikprofessor.
â FrĂ„n att jag var ganska liten var det nĂ€stan bara musik. PĂ„ kommunala musikskolan spelade jag altsax och klarinett. Om man inte spelade fotboll fanns det inte sĂ„ mycket annat, men jag hittade andra musikintresserade och var med i olika bandkonstellationer. DĂ„ spelade jag piano, gitarr, bas och trummor.
Mattias sjöng i kyrkokör och spelade medeltida musik pÄ tidstypiska instrument. Under orgellektionerna med organisten Ingmar Eriksson vÀcktes hans intresse för noternas ursprung och att de, beroende pÄ vem som tolkat de gamla handskrivna originalen, kunde se olika ut trots att det var samma stycke.
â NĂ€r nĂ„gon spelar efter noter, till exempel Beethoven eller Mozart, Ă€r det musikvetare som bedömt dem. Beethoven och Mozart skrev noter sĂ„klart, men de skrev för hand och det var kladdversioner. SĂ„ nĂ€r man spelar efter moderna noter Ă€r det musikvetare som gjort dem och de finns ofta i flera versioner.
Efter kantorsexamen studerade han musikvetenskap i Liverpool och doktorerade i Àmnet 2007.
â Det hĂ€r var ju inget yrke jag visste fanns nĂ€r jag var ung, att man kunde göra karriĂ€r genom att sitta med illaluktande pergament-handskrifter. Men det Ă€r mitt största intresse och jag hade gjort det Ă€ven om jag inte kunnat arbeta med det.
Idag Àr Mattias musikprofessor vid Uppsala universitet och jobbar frÀst med att tolka noter frÄn 1500- och 1600-talet. Han försöker Àven förstÄ vem som skrivit musiken och var den kommer ifrÄn.
Hans pappa var polis och Mattias kan se vissa likheter mellan polisyrket och sitt egna arbete. Han tÀnker pÄ hur polisen jobbar med brottsutredningar, dÀr man mÄste klura mycket för att försöka lösa fallen.
â NĂ€r jag fĂ„r gamla handskriva noter framför sig mĂ„ste jag börja nĂ„gonstans för att förstĂ„ vad det Ă€r. Jag kollar pĂ„ pappret och försöker avgöra nĂ€r det Ă€r ifrĂ„n. Har det vattenstĂ€mplar vet jag till exempel att det Ă€r gjort efter 1750.
â Jag jĂ€mför Ă€ven med handstilar frĂ„n andra handskriva noter för att lista ut vem som kan ha skrivit musiken. I mĂ„nga fall vet jag inte vem det Ă€r, men jag kanske kan koppla musiken till en plats och en viss tid.
Mellan 2013 och 2020 gjordes ett inventeringsprojekt dÀr man fördubblade antalet kÀnda handskrifter frÄn 1500-talet genom att leta i kyrkor och skolor runt om i Sverige. Det Àr material som Mattias Lundberg ska jobba med de nÀrmaste Ären, musik som kan tas upp och spelas efter att ingen hört den pÄ hundratals Är.
â Jag hittade till exempel ett verk av en tonsĂ€ttare som hette Jakob Bernhard Struve som spelades upp 2015. Det var första gĂ„ngen pĂ„ 200 Ă„r det uppfördes. Helt fantastisk musik. KĂ€nslan nĂ€r jag hör ett verk för första gĂ„ngen, med riktigt bra musiker, tror jag pĂ„minner om kompositörens upplevelse nĂ€r han hörde sitt verk uppföras första gĂ„ngen. Det kĂ€nns hoppfullt att hela tiden kunna hitta nya verk att jobba med.
Varför görs den hÀr forskningen?
â Det Ă€r viktigt för att förstĂ„ varför musiken lĂ„ter som den gör idag, och vad musik har betytt i samhĂ€llet. Musiken har spelat vĂ€ldigt stor roll i historien. Som pĂ„ 1500-talet, dĂ„ var det en vĂ€ldigt kĂ€nslig frĂ„ga nĂ€r Gustav Vasa beslutade att man skulle börja sjunga pĂ„ svenska i kyrkan. I flera av de uppror som startades mot honom stĂ€lldes kravet att Ă„tergĂ„ till den gamla latinska kyrksĂ„ngen.
Idag bor Mattias Lundberg i MÀrsta, mellan Uppsala och Stockholm, men han har förÀldrarna kvar i à tvidaberg. Familjens gÄrd utanför Rimforsa Àr en plats han ofta ÄtervÀnder till.
â Jag har en stark koppling till naturen och marken dĂ€r. Jag vill gĂ€rna att barnen ska veta hur man fĂ„ngar en gĂ€dda och rensar den.
Vilken Àr din relation till à tvidaberg idag?
â Jag blir stolt nĂ€r det gĂ„r bra fĂ„r Ă FF i fotboll. Just nu gör det ju inte det tyvĂ€rr. Men nĂ€r de var uppe i allsvenskan för sĂ„dĂ€r tio Ă„r sedan Ă„kte jag hit ibland och kollade med min far som Ă€r en trogen Ă„skĂ„dare.