Emma Löfström, producent och projektledare, tillsammans med Ă
sa Back, projektledare för SpÄr i skogen.
Med ett bidrag pÄ 2 040 000 kronor frÄn Postkodstiftelsen har initiativtagaren à sa Back dragit igÄng konstprojektet SpÄr i skogen dÀr de nu hÄller pÄ att ÄterstÀlla hennes farmors forna mark i byn GÀllerstena i Ydre. Arbetet utvecklas samtidigt till en teaterförestÀllning som ska ut pÄ turné runtom i Sverige.
Hur kÀndes det att fÄ en sÄ stor summa beviljad till det hÀr kulturprojektet?
â Det var ju helt fantastiskt. Vi har fĂ„tt nej pĂ„ nej pĂ„ sĂ„ mĂ„nga ansökningar genom Ă„ren till olika saker, sĂ„ det hĂ€r var helt otroligt roligt.
à sa som bor i Stockholm Àr regissör och projektledare som skapar scenkonst, Àven utanför det traditionella teaterrummet.
Hon har varit i byn som barn, dÄ hennes farmor Helfrid bodde dÀr. Huset och tomten tillhör numera à sas förÀldrar och hon Àr nu tillbaka för att omvandla en del av platsen till vad den en gÄng var. En kohage istÀllet för granplantering.
â För cirka 100 Ă„r sedan fick de bidrag för att öppna upp landskapet. Staten trodde pĂ„ jordbruket. 50 Ă„r senare fick de bidrag för att plantera skog. DĂ„ trodde staten pĂ„ skogsbruket. Ytterligare decennier senare fĂ„r vi bidrag hĂ€r, till att Ă„terskapa betet.
NÀr snön försvann fick timmerkÀlken bytas till skogsvagn.
Det har blivit en ansenlig mÀngd virke frÄn vinterns arbete med hÀst i GÀllerstena
à sa Àr mÀrkbart berörd av platsens historia och ögonen tÄras nÀr hon berÀttar.
Hur kom du pÄ det hÀr?
â Det bottnar nog i den klimat- och livsvalsĂ„ngest som kom krypande under pandemin, dĂ„ jag hade tid att tĂ€nka. Existentiella frĂ„gor pockade pĂ„, hur jag ska leva mitt liv och vad som skulle kĂ€nnas meningsfullt att göra. Och dĂ„ kom det hĂ€r projektet ur det hela.
I somras pÄbörjades inventering av marken, dÀr de rÀknade arter. I november började arbetet att manuellt hugga ner trÀd och dra ut timret med hÀst samt elda ris, som Corren tidigare skrivit om.
Martin Hellgren med ardennervalacken Robust i fÀrd med att dra ut virke.
Besökare delaktiga i processen att skapa biokol av granriset.
Under arbetets gÄng bjuds besökare in vid nÄgra tillfÀllen för att bland annat uppleva arbetet pÄ nÀra hÄll och fÄ möjlighet att testa vissa arbetsmoment sjÀlva. Vid ett av tillfÀllena varvades det med framtrÀdanden av skÄdespelare och dansare i skogen.
Vad hoppas ni att besökarna ska reflektera över nÀr de Àr pÄ plats?
â Hur vi lever, vĂ„r plats i helheten. Hur vi lever i förhĂ„llande till alla andra som vi delar platsen med, djur, vĂ€xtlighet med mera. Att folk ska tĂ€nka bĂ„de bakĂ„t och framĂ„t sĂ„ vĂ„ra barn och barnbarn kan leva vidare pĂ„ den hĂ€r planeten.
StockholmskonstnÀren Emma Löfström Àr ocksÄ delaktig i projektet.
â Vi snappar upp kĂ€nslor och upplevelser under vĂ€gen som ska mynna ut i en teaterförestĂ€llning.
SkÄdespelarskan Dasha Nikiforova bjuder pÄ en förestÀllning bland trÀden.
I september ska förestĂ€llningen ha premiĂ€r och fortsĂ€tta med tio turnĂ©stopp i Ăstergötland innan resan fortsĂ€tter ut i landet under oktober mĂ„nad, bland annat med fyra tĂ€nkta förestĂ€llningar i StockholmsomrĂ„det.
â Det Ă€r tĂ€nkt att det ska bli ett kollage i text, dans och ljud med videoprojektioner, berĂ€ttar Ă sa. Ett kollage som bygger pĂ„ processen. Inte en traditionell pjĂ€s, utan snarare scener med dialog. Ett berĂ€ttande som sker med mĂ„nga olika medel, under 90 minuter.
SpÄr i skogen heter projektet, och arbete med hÀst lÀmnar endast lÀttlÀkta sÄr i markerna.
Caroline Romare pratar med Ărjan Bruhn som arbetar pĂ„ platsen med hĂ€sten Thyra, 10 Ă„r.
Ă
sa Back regissör och projektledare, Caroline Romare, skÄdespelerskan Dasha Nikiforova samt dansaren Inger Kolterud tar en fika i granriset.
En arkeolog har varit pÄ farmor Helfrids gamla marker och konstaterat att rösenas placering högst upp pÄ Äsen tyder pÄ att det kan vara gravar dÀr. Men dÄ var det för igenvÀxt.
â Nu röjer vi fram sĂ„ ska de studeras noggrannare under en öppen kulturarvsvandring den 27 april, som Ă€r den sista planerade öppna aktiviteten i projektet.