47-årige Mattias Lundberg är radarpar med komikern och tv-profilen Josefin Johansson i radioprogrammet Fråga musikprofessorn i Sveriges radio, där Mattias försöker svara på musikfrågor från förr till nu.
Att man kunde bli professor i musik var inget han kände till under sin uppväxt i Åtvidaberg.
Många kompisar spelade fotboll, men Mattias lockades mer av musiken. Hans musikutövande var väldigt brett och sträckte sig från symfonirock till renässansmusik. En av de musikaliska vägar han utforskade skulle så småningom leda till att han blev musikprofessor.
– Från att jag var ganska liten var det nästan bara musik. På kommunala musikskolan spelade jag altsax och klarinett. Om man inte spelade fotboll fanns det inte så mycket annat, men jag hittade andra musikintresserade och var med i olika bandkonstellationer. Då spelade jag piano, gitarr, bas och trummor.
Mattias sjöng i kyrkokör och spelade medeltida musik på tidstypiska instrument. Under orgellektionerna med organisten Ingmar Eriksson väcktes hans intresse för noternas ursprung och att de, beroende på vem som tolkat de gamla handskrivna originalen, kunde se olika ut trots att det var samma stycke.
– När någon spelar efter noter, till exempel Beethoven eller Mozart, är det musikvetare som bedömt dem. Beethoven och Mozart skrev noter såklart, men de skrev för hand och det var kladdversioner. Så när man spelar efter moderna noter är det musikvetare som gjort dem och de finns ofta i flera versioner.
Efter kantorsexamen studerade han musikvetenskap i Liverpool och doktorerade i ämnet 2007.
– Det här var ju inget yrke jag visste fanns när jag var ung, att man kunde göra karriär genom att sitta med illaluktande pergament-handskrifter. Men det är mitt största intresse och jag hade gjort det även om jag inte kunnat arbeta med det.
Idag är Mattias musikprofessor vid Uppsala universitet och jobbar fräst med att tolka noter från 1500- och 1600-talet. Han försöker även förstå vem som skrivit musiken och var den kommer ifrån.
Hans pappa var polis och Mattias kan se vissa likheter mellan polisyrket och sitt egna arbete. Han tänker på hur polisen jobbar med brottsutredningar, där man måste klura mycket för att försöka lösa fallen.
– När jag får gamla handskriva noter framför sig måste jag börja någonstans för att förstå vad det är. Jag kollar på pappret och försöker avgöra när det är ifrån. Har det vattenstämplar vet jag till exempel att det är gjort efter 1750.
– Jag jämför även med handstilar från andra handskriva noter för att lista ut vem som kan ha skrivit musiken. I många fall vet jag inte vem det är, men jag kanske kan koppla musiken till en plats och en viss tid.
Mellan 2013 och 2020 gjordes ett inventeringsprojekt där man fördubblade antalet kända handskrifter från 1500-talet genom att leta i kyrkor och skolor runt om i Sverige. Det är material som Mattias Lundberg ska jobba med de närmaste åren, musik som kan tas upp och spelas efter att ingen hört den på hundratals år.
– Jag hittade till exempel ett verk av en tonsättare som hette Jakob Bernhard Struve som spelades upp 2015. Det var första gången på 200 år det uppfördes. Helt fantastisk musik. Känslan när jag hör ett verk för första gången, med riktigt bra musiker, tror jag påminner om kompositörens upplevelse när han hörde sitt verk uppföras första gången. Det känns hoppfullt att hela tiden kunna hitta nya verk att jobba med.
Varför görs den här forskningen?
– Det är viktigt för att förstå varför musiken låter som den gör idag, och vad musik har betytt i samhället. Musiken har spelat väldigt stor roll i historien. Som på 1500-talet, då var det en väldigt känslig fråga när Gustav Vasa beslutade att man skulle börja sjunga på svenska i kyrkan. I flera av de uppror som startades mot honom ställdes kravet att återgå till den gamla latinska kyrksången.
Idag bor Mattias Lundberg i Märsta, mellan Uppsala och Stockholm, men han har föräldrarna kvar i Åtvidaberg. Familjens gård utanför Rimforsa är en plats han ofta återvänder till.
– Jag har en stark koppling till naturen och marken där. Jag vill gärna att barnen ska veta hur man fångar en gädda och rensar den.
Vilken är din relation till Åtvidaberg idag?
– Jag blir stolt när det går bra får ÅFF i fotboll. Just nu gör det ju inte det tyvärr. Men när de var uppe i allsvenskan för sådär tio år sedan åkte jag hit ibland och kollade med min far som är en trogen åskådare.