Betyg: 4
Eric Gadd, Crusellhallen, Linköping
Fredag 12 april
Från att ha kallat sin första helt engelsksjungna skiva för ”Do you believe in Gadd” har han nu turnerat under rubriken ”OMG” – Oh My God/Oh My Gadd. Eller ”jösses” helt enkelt som direktöversättning av förkortningen.
Och visst är det mycket jösses över Eric Gadds show.
En klädstil som blandar camouflage, glitterrevärer och gepard. Ett tempo och en fullbandssättning med blås som gör att hela showen blir en enda glädjesprudlande energiinjektion. Och så Erics röst som enligt soulens alla regler – eller just musikstilens avsaknad av sådana – obemärkt glider över registren och stannar kvar på enskilda toner med Erics karaktäristiska fastklamring i de högsta av klanger.
Om nu soul betyder själ har Gadd det i massor. Det är dryga 30 år som artist, men också en turné som summeras denna kväll i Linköping.
De 30 åren i ny tappning med trumpet, trombon, saxofon och bongotrummor, som ger nya versioner av gamla klassiker, och en turnéavslutning som vill knyta ihop säckar och ge tillbaka all energi som tycks ha alstrats under tidigare konserter.
Mitt i detta Eric Gadd som en Svante Thuresson med falsettillägg. Sånger som delvis skulle behöva sin avskalade innerlighet, men tar igen allt de förlorar i känslouttryck från originalversioner i sina nya energiska tolkningar.
Hela showen blir ett medley av glädje som får Crusellhallen att inte bara vibrera av galna färger och kombinationer, men också av en publik som dansar i bänkraderna. Ett stort och positivt ”jösses”, helt enkelt.
Christina Öberg