Spöklikt och tonsäkert om en delad värld

Vadstena Nya Teater återvänder med en satsning på mer allvar än förväntade skratt men med ett budskap som känns igen.

Therese Klenfeldt, Johan Ravelid, Eva Granlund, Roland Chantre, Jenny Nordahl och Gabriella Wahlström i en delad värld.

Therese Klenfeldt, Johan Ravelid, Eva Granlund, Roland Chantre, Jenny Nordahl och Gabriella Wahlström i en delad värld.

Foto: Ulla Karlsson

Recension2021-10-10 10:58
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Musikteater

Vadstena Nya Teater: ”En spöklik musikal, år 2111”

Regi: Anneli Stolt

Vadstena 8/10.

Vi befinner oss i framtiden, om 90 år. Världen är delad i två: en med män och en med kvinnor. De båda halvorna känner inte till varandra. Men några kanske har minnen av en annan tid?

Männen är ”goliataner”, enligt kvinnohalvan, som kallar sig ”venusarna”.

Delningen tycks ha sprungit ur nödvändighet; männen förstörde för alla. Kvinnorna såg till att världen återfördes till ett nolläge; en ny början.

Allt utspelas i en skog med utsikt över hav och en annan kontinent. Venusarna styr sitt hörn med järnhand. Men några medtagna figurer närmar sig från ett annat håll. 

Allt följer ur en aspekt ett pålitligt mönster: handlingen förs framåt med hjälp av väl valda – och som alltid fint framförda – coverlåtar.

Nu är det ett fyndigt och originellt urval covers av till exempel 70-talslegendarerna 10CC och Supertramp. 10CC:s monumentala verk ”One night in Paris” är en överraskning, liksom gamla hiten ”Venus” av Shocking Blue.

Orkestern, med Kjell Silverwitt och Johan Ravelid, glänser. Ibland hoppar Therese Klenfeldt in på trummor med den äran. Och hon sjunger en version av slitna ”Over the rainbow” som hör till höjdpunkterna.

Och budskapet? En hyllning till det rika livet och det goda inom oss. Vi ska tåga (tillbaka) till paradiset, som inte är Eden. Men, som 10CC skaldade: ”Life is a minestrone.”