Albert Bonniers förlag
Alkoholister har mÄnga knep. Att hÀlla över sprit i vinglaset, att passa pÄ att skÄpsupa i köket nÀr man har gÀster hemma, att se till att man Àr ensam för att ingen ska mÀrka hur mycket man dricker. MÄnga har ocksÄ egna regler. För Kjell-Olof Feldt sÄg en dag ut sÄ hÀr: Ingenting före klockan 12. Sen ett eller tvÄ glas vodka till lunch. UppehÄll till klockan 15, dÄ det var dags för ett par, tre glas whisky. Sen var det middagen, och dÄ blev det vin och kanske mer sprit. Klockan 21 var det slutdrucket. Ifall det inte var nÄgot sÀrskilt, bjudmiddag eller nÄgot annat socialt umgÀnge som gjorde att drickandet fick hÄlla pÄ till midnatt. NÀsta dag samma sak. Och nÀsta. Och nÀsta.
VÄren 2013 beskrev Kjell-Olof Feldt sig sjÀlv som "ett slags alkoholist" i ett tv-program. Det vÀckte uppseende, men blev egentligen inget mer av det. Birgitta von Otter kontaktade en terapeut för att diskutera sin makes drickande, men det blev inget av det heller. FörrÀn tvÄ Är senare dÄ Kjell-Olof, en 83-Ärig deprimerad man som överlevt cancer men ser slutet pÄ livet nÀrma sig, en mÄndag i mars 2015 plötsligt bestÀmmer sig för ett alkoholstopp. Det hÀr Àr makarnas loggbok om hur det gick till. Kjell-Olof Feldt slutar tvÀrt och tar inte de lÀkemedel han fÄtt utskrivna mot abstinensen. De första dagarna gÄr bra. Birgitta beskriver hur hennes man sedan 45 Är slutar hasa omkring och hur stÀmningen blir vÀnligare hemma. Men sen sticker blodtrycket ivÀg, skyhögt.
Kjell-Olof Feldt och Birgitta von Otter skriver ungefÀr vartannat kapitel. Det Àr ett spÀnstigt grepp som kunde ha fungerat bÀttre om de struntat i att beskriva samma hÀndelser, det blir lite tjatigt. Jag hade ocksÄ önskat att fÄ se mer av Birgitta von Otter. PÄ nÄgra stÀllen antyds att hennes egen alkoholkonsumtion Àr betydande, nÄgot som ofta hÀnder i relationer dÀr den ena Àr högkonsument. Nu Àr det fullt fokus pÄ Kjell-Olofs kamp.
Det kontroversiella med loggboken Ă€r inte att Kjell-Olof Feldt supit sĂ„ mycket, han Ă€r lĂ„ngtifrĂ„n den första höga politikern som blivit alkoholist. Inte heller den förste som skriver om det. Nej, det jag reagerar pĂ„ Ă€r att Feldt redan tidigt bestĂ€mmer sig för att han inte vill bli nykter. Hans mĂ„l Ă€r att kunna dricka pĂ„ ett mĂ„ttligare och för omgivningen mindre anstrĂ€ngande vis. För alla oss som sett alkoholdjĂ€vulen pĂ„ nĂ€rmare hĂ„ll tĂ€nds hĂ€r varningsskylten SJĂLVBEDRĂGERI och blinkar illrött. Och efter sex veckors total torrlĂ€ggning börjar han dricka igen, nu med strĂ€nga regler om bara en drink före maten och sen bara tvĂ„ glas vin. Det gĂ„r sĂ„ dĂ€r. Hade Feldt varit 60 Ă„r sĂ„ hade jag dömt ut det som ett misslyckande, men nu fyllde han 85 hĂ€romdagen sĂ„ jag brĂ„kar inte om det. Ăr makarna nöjda sĂ„ gratulerar jag dem.