Övers: Katarina Falk
Massolit förlag
En av Linköpings viktiga frivilligorganisationer är BOJ, Brottsofferjouren. Där ger man stöd till den som utsatts för ett brott eller övergrepp. På BOJ är man noga med att påpeka att även förövarens närstående också hör till brottsoffren. Man blir dömd som delaktig i omgivningens ögon, känner skam, äckel och ilska, samtidigt som man trots allt är anhörig med starka känslor för den andre.
Jean Taylor är gift med Glen som under en lång tid varit föremål för polisens intresse kring en försvunnen flicka. Frikänd av rätten i brist på bevis men dömd av massmedia och folkdomstolen. Vem är egentligen Glen? Hur mycket vet Jean om honom, vad är sanning och vad är lögn? Jeans lojalitet sätts på prov både från omvärlden som från de egna tankarna. Berättelsen tar sin början då Glenn just blivit överkörd av en buss i stadstrafiken, för att sedan söka sig bakåt i tiden då allt tog sin början.
Fiona Barton, själv med ett förflutet inom tidningarnas nyhetsvärld, debuterar med en thriller som har en vibrerande psykologisk nerv från början till slut. Det är en berättelse fylld av offer; den lilla flickan, hennes mamma men också Jean Taylor som inte tycks ha något annat val än att stå upp för sin man trots vad som uppenbaras och avslöjas. Kanske också att polisens utredare Bob Sparkes hör till offren som vilset letar efter de ledtrådar han är övertygad om ska finnas där.
Fiona Barton skildrar mästerligt människornas alla drag, också den girighet som växer fram kring ett brott. Tidningarnas reportrar ruvar som gamar kring alla berörda, inte främmande för att med löfte om pengar få en berättelse av den redan utsatta människan som gör henne än mer naken och sårbar.
”Änkan” är annorlunda roman om ett brott som den berättar den anhörigas historia. Bra läsning i höstmörkret.