En egensinnig naken röst

"Det doftar oväntat mycket americana om Sofie Livebrants musik."

STOCKHOLM  20100128
Sångerskan Sofie Livebrant 
Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX / Kod 10090

STOCKHOLM 20100128 Sångerskan Sofie Livebrant Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX / Kod 10090

Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX

FOLK/COUNTRY2010-04-21 14:06
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att Sofie Livebrant är en känslig tonsättare visade hon redan på Sofia Karlssons Dan Andersson-skiva "Svarta ballader". Sofie har också i flera år spelat piano och körat i Sofias band. Nu gör hon debut i eget namn. Det doftar oväntat mycket americana om hennes musik, som placerar sig någonstans mellan Joni Mitchells harmonier och Gillian Welchs alternativcountry. Allt är stramt och sparsmakat instrumenterat, där Lisa Rydbergs fiol och Svante Sjöholms gitarr färgar soundet. Samt förstås Sofia Karlssons stämsång.

Jag fascineras av Sofie Livebrants nakna röst och egensinne, men föredrar ändå de låtar som flyter på utan större motstånd, som "Mandy" eller soulmättade "So easy". Två spår har fått text av 1800-talspoeterna Emily Dickinson och John Mason Neale. Märkligt nog smälter de på ett helt naturligt sätt in i sammanhanget.