Ett musikaliskt kåseri är inte bara en ovanlig underhållningsform, utan ett sällsynt bra sätt att skapa sammanhang kring historia och musik. Sångerskan Anna Nyhlin och pianisten Bernt Malmros turades om med Per Sandin, som till vardags är museilektor vid Livrustkammaren på Kungliga slottet i Stockholm. Salongs-musiken från artonhundra- talets början var knappt mer än underhållning för stunden ens när den skrevs, men Nyhlin och Malmros musicerade med genuin inlevelse.
Klar och kärnfullNyhlins slanka sopranstämma var direkt beroendeframkallande. Klar, kärnfull och med potential att fylla långt större lokaler än Verdefoajén. Nyhlin är skolad (bland annat av Emma Kirkby) men har behållit en ung och naturlig klang. Bernt Malmros ackompanjerade på piano med insikt om tidens repertoar och stil; urvalet musik av bland annat Olof Åhlström är hans specialitet. En del var från notförläggaren Åhlströms häften Musikaliskt tidsfördrif. "Aria" ur "Eremiten" av C.F. Müller skred fram med vackra melismer och den originella "Negerflickans klagan" tog fram kompositören Mathilda d?Orozco ur glömskan.
Kan ha hörtDet är musik som Jean Baptiste Bernadotte kan ha hört i Frankrike och Sverige när han som arbetslös marskalk lämnade Napoleon för att bli tronarvinge i Sverige och försöka sanera finanserna.
Ville ena Sverige-NorgePer Sandin berättade engagerat om de stora politiska strukturerna och det inre livet så att det kändes som här och nu. Det var roligt att höra vad drottning Charlotta egentligen tyckte om tronprinsessan Desirée. Lika spännande som att få veta vad Karl Johan (tidigare Jean Baptiste) hade velat göra - bland annat ena Sverige och Norge till ett enda land.
MOLLY TELEMAN