Inget tycks bita på Mustasch

Som hårdrocksband går det förmodligen att göra det enklare för sig än att slå igenom i en reklamfilm för bilar.

Foto: Fotograf saknas!

KONSERT2011-04-02 20:42
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att sångaren sedan ett knappt decennium senare är med i det mest familjevänliga av TV-program, torde göra bandet immunt mot all form av respekt från ett hårdrockssverige infekterat av pretto-band. Eller så gör man då som Mustasch, och är så genomgående bra och konsekventa att inget av ovanstående biter.

Fredagskvällen på Atmosfär är inget undantag. Efter ett habilt framträdande av förbandet Mindshift, öppnar Mustasch stenhårt med Double Nature. De visar på ett befriande självförtroende och inleder bandpresentationen redan nu.

Den första halvtimmen fortsätter på samma sätt, där Heresy Blasphemy och Down in Black står ut som riktigt tunga. Därefter går dock Mustasch tyvärr ner sig i den klassiska hårdrocksfällan där musikernas kärlek till sina instrument tar över lite för mycket.

Till slut börjar det till och med gränsa till att bli tråkigt. Bandet räddar dock upp det med en fullkomligt förkrossande Bring me Everyone. Publiken vaknar också till igen, och bandet får genomgående bra respons - även om mellansnacket ibland tenderar till att bli parodiskt mycket Göteborg.

Då Mustasch turnerar med samlingsskivan The New Sound of the True Best är spellistan hämtad från hela karriären, utan fokus på någon särskild del. Den enda nya låten, Angel's Share, växer klart live och blir en bra avrundning innan extranumren.

Bandet ropas självklart in igen, och I Lied och Black City avslutar mycket övertygande. Mustasch visar att de är värda all respekt och uppmärksamhet de kan få.

Andreas Andersson