Tipp tapp ... en tomte smög in till en allt vildare "Midnatt råder", eller ska jag säga "Midzjnatzskin rådznjeff"? Det bröt ut spontana applåder för den bångstyriga öppningen på konsertens sista tredjedel. Som förr fast nu, men inte under samma namn.
NostalgikonsertFöre detta Lihkören, numera Linköpings Studentsångare, hade nostalgikonsert (den första av fyra) med samma repertoar och solist som på sin julskiva från 1996. Ett traditionellt program i de flesta fall, men i intressanta arrangemang.
Vackra harmonierDe njöt tydligt av att få släppa ut sina undertryckta spexdrifter. De klassiska harmonierna var å andra sidan ofta vackra, även om det sällan blev rofyllt och körklangen var mer brusig än klar. I bland föll även den helt på plats; som i "Ave Maria" av Franz Biebl. Utspridda körsångare i den fullsatta kyrkan gav en varm, innerlig ton och stämmorna höll svagt elektriska förhållningar som löstes upp genom varandra. Astrid Kastensson hade en mycket behaglig, ljus och len sopran och i "Barnet i Betlehem" smälte hennes och Östgöta Brasskvintetts stämmor ihop som guld. Efter körens showiga "Hej, tomtar!" och "Jingle Bells" glödde entusiasmen på scenen.