Det kan ju egentligen gå lite hur som helst. TSOL startade för över trettio år sedan i Kalifornien, gjorde en klassisk ep och tillbringade sedan resten av sin karriär med att fjärma sig från sin publik genom att byta ut den ettriga hardcorepunken mot avig new wave och senare sunkig hårdrock. Men det band som gör sitt enda Skandinavienstopp i lilla Linköping är så nära originalet det går att komma och de kan inte ha gjort någon besviken.
Charmig trivselvikt49-årige sångaren Jack Grisham ser ut som en av de skådespelande Baldwin-brorsorna. Helamerikansk och med charmig trivselvikt. Han har till och med kavaj och myggjagare på sig. Han verkar genuint glad över att befinna sig i kalla Sverige omgiven av ett gäng aningens för fulla kaospunkare. Inte ens en avbiten tand får leendet att försvinna. Tempot är rappt, varje låt får ett entusiastiskt mottagande och bandet är tajt och energifyllt. Mina förväntningar är vida överträffade.
Förgyllt kvällenTidigare under kvällen har tunga Göteborgsbandet Bombus även de förgyllt kvällen. Det ser så rätt ut med tre nötta gitarrer i frontlinjen.
De som spelar dem är ganska nötta också för den delen. Kaoset väntar hela tiden bakom hörnet men hålls med nöd och näppe i schack.
Lokala Skraeck-oedlan och Above Suspicions som inledde kvällen visar tyvärr att det är en bit kvar innan de med självklarhet och pondus kan inta en scen. Förhoppningsvis lärde de sig något under fredagskvällen som gör att deras liveframträdanden i framtiden blir lika intressanta som deras inspelade musik.
PELLE GUNNARSSON